Ett tack till en chiffonjé.

En gammal möbel kan ibland ge ledtrådar som man inte hade väntat sig. Bernt Olof Fungby berättar här om ett äventyr.

Det började med köpet av släktgården 1983. I bohaget ingick mormors chiffonjé som hon ärvt efter sin mor, Christina Katarina Jonsdotter född 6 juni 1834 i Bredagård Edshult och död på samma plats 20 augusti 1906. Den var tömd på innehåll , men ett kuvert som kommit in i en springa väckte min nyfikenhet.
Med hjälp av ett bågfilsblad kom det fram och visade sig vara ett Amerikabrev ställt till mormors mor, daterat Swidsburg Januari 25 1895.och med ingressen Älskade svägerska med barn. Brevet beskrev förhållandena på orten där familjen bodde och i landet i övrigt, beklagade dröjsmål i brevskrivande och nedkallade Guds Välsignelse över mottagaren och dennas familj. Kuvertet var poststämplat i Mountpleasant Iowa .
Jag var då oerfaren som släktforskare, men  hade besökt Emigrantinstitutet i  Växjö i ett försök att utröna vart mormors syster Inga Sofia Svensdotter född i Sunnerskog Alseda 27 augusti 1858 tagit vägen. Jag hade funnit henne tillsammans med två andra ungdomar från Edshult och en äldre man, Jonas Peter Zakrisson född 1810 och med okänd utflyttningsort. Destination för dem var okänd.
Det skulle sedan visa sig att mannen ifråga var Inga Sofias morfar. Vad gör man när ett ark saknas på brevet förargligt nog det sista med avsändaruppgifter ? Och när man inte har en detaljerad karta över Iowa. Jag vände mig till en nyfunnen släktforskarvän Frank Randall i Northbrook Illinois och lät mina frågor slinka med det sedvanliga julbrevet. Han  gjorde det enkla som jag borde kunnat göra själv, skrev ett kuvert till någon intresserad av släktforskning Swedesburg Iowa och
stoppade i kopior av mina frågor.

Efter två veckor fick jag ett brev från Swedesburg, som jag till en del återger.

Vi bor i en liten oberoende stad i sydöstra Iowa. Här är 75 innevånare i vår stad, den ligger 40 miles söder om Iowa City. Eftersom jag är intresserad av släktforskning gav postmästaren ditt brev till mig och jag blev glatt överraskad när jag fann att det handlade om släktingar till min fru. Enligt mina noteringar flyttade Jonas Peter Zakrisson och hans hustru  Gustava Ingrid Petersdotter till Amerika från Edshult i Småland 17 maj 1869 tillsammans med dottern Johanna Charlotta och hennes man Carl Larsson (där har vi brevskrivaren).
Jonas och Gustavas dotter nr2 Maria Helena  emigrerade 1858 tillsammans med en farbroder och dennes familj.

Brevet kom från Arnold Lindeen Swedesburg Mycket blev klarlagt genom detta brev och de följande som utväxlades.

Ur Bredagårdsfamiljen Zakrisson utvandrade inte mindre än tjugosju personer till USA. Mormors föräldrar flyttade alltså 1869 från Sunnerskog i Alseda för att överta Katarinas föräldragård när hennes föräldrar och systern Johanna med make Carl Wilhelm Magnus Larsson född i Djursdala men före emigrationen arrendator på en gård i Vickenstorp flyttade till det nya landet.
Orsaken till att så många ur släkten emigrerade kan nog tillskrivas Maria Helena som var en ivrig brevskrivare som outtröttligt beskrev möjligheterna i det nya landet. Jonas Peter medförde breven till Amerika där de givits ut i bokform av ett av hennes barnbarn år 1913. Två av breven är återgivna i "Brev från löfteslandet" av
Arnold Barton. Jonas Peter reste alltså tillbaka till Sverige 1875 och tog på återresan till Amerika med sig tre ungdomar varav en var dotterdottern Inga Sofia. Jonas Peter kom att återvända till Sverige efter hustruns död 1884. Det sägs att detta berodde på besvikelse över de enkla begravningar man hade i Amerika. Han påstås ha yttrat att: nu åker jag hem till Sverige för att få en hederlig begravning.
Mormors mormors gravsten med inskriptionen: Nu har jag kämpat ut nu får jag hädan fara och komma till det land där mig är gott att vara, jag kämpat länge nog med möda och besvär nu längtar jag till ro och Gud mig ro beskär, fann vi på Swedesburgs kyrkogård och Jonas Peters på Edshults kyrkogård bortförd från sin rätta plats och uppställd intill kyrkogårdsmuren och med minnesvers: Jag kommer från det stormand hav till rätta glädjestranden min kropp den lägges uti grav men Gud upptager anden.
Att komma till Amerika och ha familjenamnet Zak risson var inte så praktiskt, få kunde uttala det och man enades om att ta namnet Sandahl efter torpet Sanden under Bredagård , av någon för mig okänd orsak kom vissa av familjerna att registrera sig som Sandall.
Släktbanden är starka och varje år andra veckoslutet i Augusti samlas man till reunion någonstans i mellanvästern för att umgås, äta och komplettera släktträdet. Där har man för mig berättat om guldgrävaräventyr, kolonisationen av Nebraska, gräshoppsvärmar, friarfärder på hästryggen och präriebränder samt låtit oss åka prärievagn från 1870 och mycket annat. Titta i gömmorna, ett brev i en gammal möbel kan föra dig ut i världen på fantastiska äventyr.

Bernt Olof Fungby medlem 4186 i DIS.