Källmaterial till torpkatalogen:
Bs. Flyktebo
Johan Magnus Johansson, f. 1828 i Bellö.
Kristina Katarina Lundgren, hushållerska f. 1840 23/1 i Almesåkra.
Uppgifter ur Edshults kommuns hufvudbok för kommunalkassan 1863-1892. År 1892 beslutades om följande:
| Mars 25 | Recept och medicin för gossen Johan i Flyktebo |
1.40
|
| Dr. Schröders sjukbesök hos dito |
12.00
|
|
| Medicin |
1.43
|
|
| Vin |
1.25
|
|
| April 1 | Dr. Schröder skjuts till Flyktebo |
4.00
|
| Dr. Schröder skjuts från Flyktebo |
4.00
|
|
| Maj 14 | Kista till Sven och dito till Flyktebo-gossen samt grävning och ringning |
8.50
|
Stugan riven och flyttad till Skälsnäs, Hult och uppförd såsom scoutstuga omkr. 1930.
Bs. Johannisberg
Samuel Johan Bergkvist, skomakare
Lisa Bergkvist, änka bosatt 1887.
Gustaf Rosin, gratialist f. 1833 18/3 i Höreda.
Beboddes senast 1918.
Stugan riven och flyttad till Kållarp, Hult.
T. Hytten
Karl Arvid Teodor Rosander, skomakare f. 1870 8/8 i Skede.
Johan August Karlsson, torpare f. 1861 5/2 i Lönneberga.T. Möcklavik även kallat för Knubben
Elias Zackrisson, fattighjon f. 1845 28/7 i Alseda.
C.J. Johansson, torpare bosatt 1887.
Enl. Eric Johansson, Kålstorp bodde en rättare från Bollstra i Knubben. Han hade fyra söner vilka alla blev soldater med namnen Milde, Prim, Snygg och Ryd. Ortsbefolkningen diktade en vers om bröderna där alla deras soldatnamn ingick: "Du milde Ryd vad du är snygg du borde ha prim(us)".
Soldaten Prim var sedemera kusk hos häradshövding Petré i Kvill, Kråkshult.
Knubben beboddes senast omkr. 1914.T. senare Bs Nybo
1871-80 Jonas Petter Karlsson, f.1834 17/8 i Edshult.
A.P. Carlsson, torpare bosatt 1887.
1897-1907 obebott.Bs. Granstorp
Sofia Matild Hultqvist, änka f. 1835 31/12 i Lenhovda.Bollstra kvarn
T. Sanden
Pontus Konrad Henrik August Frank, inspektor f. 1818 20/8 i Ingatorp.Bs. Sanden
Anders Petter Pettersson, f. 1834 26/7 i Kråkshult.
Beboddes senast 1936.Bs. Hageberg
Zackris Johnsson, f. 1785 4/8 i Edshult. Död 1874 4/4 i Hageberg, Bredagård.
Soldattorpet Nr. 137 Vedbo kompani, Kongl. Calmar regemente Capernaum
Enl. uppgift från H. Rosander omfattade ca 2 ha åker.
Johan Alfred Johannesson, målare f. 1865 14/9 i Mellby.
A.P. Faust, soldat f. 1849 8/9 i Höreda. Bosatt 1887.
Brukades enskilt senast år 1900-1902.Bs. Nyelund
Uppförd på 1890-talet av virke som tidigare varit husartorpet Nr 96 S. Vedbo sqvadron Smål.kav.reg. Grevemålen, Förnäs Norrgård.
Johan August Johansson, läg. äg. f.1841 9/12 i Hult.Bs. Adelsberg
Adolf Palmblad, musikfanjunkare, f. 1840 1/11 i Alseda.
Beboddes senast 1915. Stugan riven 1923.Bs. Lilla Broarp
Sara Stina Pettersdotter, f. 1818 25/11 i Skede.
Död 1903 i Lilla Broarp.Bs. Bäckstugan
Johan Petter Wall f.d. korpral f. 1822 616 i Edshult.
Hans hustru hette Kristina. Bäckstugan bebos 1887 av Walls fosterson Johan.
Huset nedbrunnet omkr. 1913-14.Bs. Broholm
Anders Petter Roth, gratialist f. 1822 13/6 i Bellö
Hans hustru hette Matilda.
Beboddes senast 1915.Bs. Åkersberg
Karin Andersdotter, änka f. 1793 20/7 i Edshult.Bs. Björkelund
Omnämnd i 1861-70 års husförhörslängd för Edshults förs. såsom tillhörande Broarps hemman. I vissa senare längder är en backstuga Björkelund upptagen under Fagrabjörk. Om det är samma stuga som åsyftas eller om det fanns två med namnet Björkelund har inte kunnat utrönas.
I äldre längder är namnformen Brånstorp, I slutet på 1890-talet revs huset och återuppfördes i Wickenstorp. Vilket är nuvarande Karlsberg. Enl.1850-55 års husförhörslängd är Anders Petter Andersson, f. 1821 i Ingatorp bosatt i Brunnstorp. Gården brukades enskilt senast år 1885 och då bodde en Frans Karlsson där. Uppgifterna hämtade från studiecirkelmaterial från 1956.
T. Hagalund
Enl. Hfl. 1850-55 Samuel Pettersson, änkling f. 1792 i Edshult.
Karl Karlsson, f. 1847 4/9 i Karlstorp.
Robert Karlsson.
Frånflyttat 1935 och nerlagt omkr. 1960.Bs. Modal
Enl. Hfl. 1850-55 Anders Andersson, f. 1792 i Hjorted.
Gustaf Edvard Pettersson, torpare f. 1860 8/7 i Edshult.
T. Fiskaretorpet även kallat Fiskarehemmet
G. Johansson, torpare bosatt 1887.
Otto Leonard Källström, statare f. 1870 25/10 i Kumla.
Martin Svensson
Nerlagt omkr. 1904-05.T. Udden
Anders August Johnsson, torpare f. 1857 27/10 i Edshult.
August Andersson, torpare bosatt 1887
"Larsson i Udden"
Beboddes senast 1948.T. Herrehagen
Enl. Hfl. 1850-55 Daniel Johansson, f. 1791 i Mellby.
Johan Peter Ljung, f. 1840 20/1 i Höreda.T. Stohagen Stora Nr. 1 Garvarps utjord
Enl. Hfl. 1850-55 Jonas Petter Grann, soldat f. 1823 i Edshult.T. Storhagen Stora Nr. 2
J.M. Gustafsson, arrendator bosatt 1887.T. Stohagen Lilla
Enl. Hfl. 1850-55 Carl Magnus Pettersson, f. 1817 i Bellö.Bs. Vakten
Enl. Hfl. 1850-55 Anders Gustaf Isaksson, f. 18_36 i Hult.
Johan August Björk, statare f.1861 1/2 i Myresjö.Bs. Alnarp
Carl Gustaf Almqwist, gratialist f. 1833 16/12 i Edshult.Bs. Lugnet
August Alfred Ringvall, f. 1857 25/6 i S.Solberga.
Soldattorpet Nr 9 Aspelands kompani, Kongl.Calmar. Fageräng även kallat Roá
Frans Oskar Svensson, f. 1865 3/7 i Edshult. Hans hustru hette Mina.
G.A. Ed, soldat bosatt 1887.
Beboddes senast 1906.Bs. Björkelund
Omnämnd i senare husförhörslängder upptagen under Fagrabjörk. I äldre längder finns även en backstuga vid namn Björkelund upptagen under Broarp.
Jonas Magnus Samuelsson, f. 1827 28/10 i Bellö.Bs. Pörtet
Enl. uppgift från studiecirkelmaterial 1956 är en stuga under Fagrabjörk kallad Pörtet.
Norrgård och Södergård
Beskrivning av Robert Johansson, Förenäs.
Byns läge nära basen av ett i sjön Mycklaflon utskjutande näs ger anledning till antagandet att namnet "Före näs" kan härledas från detta läge. Av namnformerna i trakten kan man anta att Förenäs och Norrsånna var de platser som först befolkades i trakten, medan omgivningen ännu bestod av vildmark och urskogar. Alla gårdar, som gränsar intill, har namn som slutar på "arp" och är troligen utflyttningsgårdar, som kommit till under det tidsskede då rian mera allmänt började bryta mark i urskogarna utanför den ursprungliga bebyggelsen. Dessa utflyttningsgårdar fick i regel namn efter den som först bröt mark och bosatte sig på platsen ned tillägg av ändelsen orp, arp eller torp, De gårdar som gränsar intill Förenäs - Norrsånna heter sålunda Gumarp (ursprungligen Gudmundarp), Olofstorp, Linneryd (ryd = röjning), Pamparp, Johanstorp, Skultarp, och Boarp.
Historiskt skymtar Förenäs mot slutet av 1400-talet. John Silfving har i sina forskningar i Norra Smålands medeltid påträffat dokument, som visar att åtminstone en av de två gårdarna då ägdes och be-boddes av en Håkan Foot (Håkan Jägare kallad), som där undertecknat en del handlingar angående köp och byte av fastigheter i Småland och Västergötland.
År 1842 verkställdes laga skifte i Förenäs, och den då upprättade kartan, ägobeskrivning och protokoll är intressant att ta del av. De två gårdarna om vardera 1 mantal hade under tidernas lopp genom delning blivit 8; alltså 4 fjärdingar på Norrgården och lika på Södergården. Under skiftets gång, vilket tyckts ha försiggåtts i sämja och enighet, gjordes en del gårdsaffärer grannarna emellan med resultat att det blev en ägare till hela Södergården medan ägofördelningen i Norrgården blev en på 1/2 mantal och två på vardera 1/4.Kartan över den gamla byn visar en enhetlig anläggning där Norr- och Södergården vardera bestod av en parstuga och två fristående stugor, alltsammans systematiskt utplacerat, och även ladugårdar och övrig bebyggelse var placerade efter en enhetlig plan. Bland andra smärre hus kan nämnas en väderkvarn på en bergkulle åt sjösidan. Ett par kvarnstenar därifrån finns ännu kvar. Själva kvarnhuset, en liten timrad 6-kantig byggnad flyttades senare till Johanstorps hälsobrunn där den användes såsom överbyggnad över själva hälsokällan. Den kvarstod där till 1910. En annan byggnad av ett visst intresse var en salpeterslada, vars grundstenar kan skönjas på en kulle vid syskonen Johanssons bostad (Förenäs 1:11). Bönderna var enligt gamla förordningar skyldiga att leverera salpeter till Kronan. Det behövdes mycket av den varan för kruttillverkning, då Sverige för det mesta var i krig. Råvaran till salpetern var flytande spillning, som uppsamlades i stora hoar eller tråg under ladugårdsgolvet. En sådan, uthuggen ur en metertjock ekstock kom fram vid rivning av en av Södergårdens ladugårdar 1913. Själva sjuderiet tycks ha legat på Sten Karlssons gårdstomt.
Gårdarna i Förenäs var under indelningsverkets tid rusthåll, och bönderna var alltså rusthållare, Norrgården hade nummer 96 i Södra Vedbo skvadron av Smålands Husarregemente, och dess siste husar hette Sköld. Nummer 97 innehades av Södergården vars siste innehavare av tjänsten var korpralen P.J. Kjell. Norrgårdens husartorp var Grevamålen och Södergårdens Målaryd. Båda är nu borta.
Numera (1975) består byn av 4 gårdar om 1/2 mantal vardera. Ägare är för närvarande: Magnus Johansson, Henry Karlsson, Sten Karlsson och Holger Gustafsson. Byns sammanlagda areal är ca. 730 tunnland. En del avstyckningar med nyare bebyggelse finns inom området,och för närvarande är 9 familjer permanent bosatta i byn. Dessutom finns 13 sommarstugor och flera planeras, med de 8 st. torp och backstugor som fanns för ca. 80 år sedan är alla borta. Bland de nuvarande innevånarna är en del s.k. pendlare, som dagligen reser till sina arbetsplatser i Eksjö och Brusaholm.
Till Eksjö är det bussförbindelse 5 dagar i veckan. Två gör regelbundna turer och dessutom står Bellös två handlare till tjänst med utkörning av per telefon rekvirerade varor. Postadressen är för närvarande Hjältevad varifrån daglig och bra fungerande lantbrevbäringslinje är ordnad.
En av byns värdefullaste tillgångar är dess vackra läge och de natursköna omgivningarna med lövängar och fin utsikt över sjön Mycklaflon. Hotet om igenbuskning och granplantering, som för några år sedan började bli aktuellt, tycks nu vara avvärjt, eftersom numera inte bara allmänna opinionen utan även de högre myndigheterna börjat inse att en öppen, naturskön landskapsbild också har ett värde.
Alltså kan man hoppas att denna trivsamma bygd även framdeles kommer att vara bebodd och att innevånarna där kan uppleva trivsel och harmoni i sin tillvaro.Husartorpet Nr 96 S.Wedbo sqvadron, Smålands kav. reg. Grevemålen N. gård
Beläget i hörnet mellan Skultarps och Sjöhults ägor, beboddes senast av en person som i bygden kallades "Mickel". Boningshuset flyttades på 1890-talet och återuppfördes i Broarp där det ännu kvarstår i för bättrat skick med namnet Nylund.
Adolf Fredrik Andersson, f. 1833 2/3 i Kråkshult.
Den siste husaren som tjänstgjorde för Nr.96 hette Sköld.Husartorpet Nr.97 S.Wedbo sqvadron, Smålands kav. reg. Målaryd S. gård
Siste innehavaren var korpralen Petter Johan Käll f. 1854 12/12 i Edshult. Vilken vid uppnådd pensionsålder flyttade först till Backen vid Vickenstorp och sedan till Eksjö.
Boningshuset revs och flyttades till Jönköping.
T. Åkerslund S. gård
Dagsverkstorp. Husen rivna på 1930-talet. Siste innehavare var Jon och Tilda med stor barnaskara vars ättlingar nu finns i bl.a. Bellö, Stockholm m.fl. platser.
Jonas Petter Andersson, torpare f. 1833 16/8 i Bellö.T. Framnäs S. gård
I samma område som Målaryd och Åkerslund var belägna fanns på 1800-talet ytterligare ett torpställe troligen kallat Framnäs. Dessa tre ställen utgjorde en bebyggelsegrupp högt och vackert belägen med fin utsikt.Bs. Jonstorp N. gård
Var belägen i närheten av Nyholm vid ägogränsen mot Johanstorp. Jonstorp kvarstod längst av de båda ställena och beboddes av en familj som hette Ås, vars siste medlem, sonen Oskar ("Stolpen kallad) på äldre dagar bodde på Edshults ålderdomshem.
Jonas Petter (Johannesson) Ås, arbetare f. 1862 11/6 i Edshult.Bs. Nyholm N. gård
Var belägen i närheten av Jonstorp vid ägogränsen mot Johanstorp. Av de båda ställena var Nyholm det största och stugan flyttades på 1890-talet till Förnäs där torparen Johan och hans hustru Lotta förvärvat en sjötomt. Stugan återuppfördes där och det nya stället fick namnet Sjölund där de bodde till sin död 1919 och 1922 varefter husen revs.
Johan Wilhelm Jonsson, f. 1838 29/11 i Edshult.Bs. Sjölund N. gård
Johan Vilhelm Johansson, arbetare f. 1837 17/7 i Hult.Bs. Sandvik N. gård
En backstuga, som också låg nära sjön vid ägogränsen mot Norrsunda. I Sandvik bodde på 1890-talet en man som hette Sandstedt och hans dotter, Maria Elisabet Ljungberg, som i bygden allmänt kallades "Mari Sandstedt". Hon dog i Edshults ålderdomshem omkring år 1910. Husen är rivna och marken skogsplanterad.Sjöhagen
En av hemmansdelarna i Förenäs gick under namnet Sjöhagen. Om det tidigare funnits ett torp med detta namn är obekant. Emellertid bodde på 1830-talet en familj i Sjöhagen. Deras barn gick i skolan i Gumarp och de är nämnda i en examenskatalog för Edshults småskolor från 1882-1901.Signe Amanda Svensdotter f. 1874
Gustaf Felix Svensson f. 1879
Anna Svensdotter f. 1882
Elisabeth Svensdotter f. 1885
Alma Svensdotter
Frida Svensdotter
Östergård och Västergård
Beskrivning av Robert Johansson, Förenäs.Byns landareal, som är ca 275 hektar, har i stort sett formen av en triangel, vars norra sida gränsar mot Hult socken. Triangelns övriga två sidor begränsas av sjön Mycklaflon och förenas söderut i Gumarps udde, mitt för Edshults kyrka. Detta läge innebär att strandlinjen mot sjön är mycket lång. Med alla inbuktningar är den ca 5 km. och detta innebär i sin tur att Gumarps by är den största strandägaren kring Mycklaflon.
Östergården och Västergården utgöra vardera 1 mantal med 4 hemmansdelar. Hela byn är alltså 2 mtl. uppdelad i 8 hemmansdelar om vardera 1/4 mtl. På senare tid har ett par hopläggningar förekommit.
Före laga skiftet omkring 1890, låg alla 8 gårdarna tätt hopträngda i en rad och med ladugårdarna utmed bygatan, alltså en typisk s.k. radby. På några hundra meters avstånd från den egentliga byn i en vacker ängsbacke utmed landsvägen fanns en grupp undantags- och backstugor samlade liksom en liten by för sig. Denna bebyggelse kvarstår ännu och kallas i allmänhet för "Gumarpa Äng". Ett annat mera skämtsamt, ringaktande namn som ibland förekommit är "Rallebo Stall. Två soldattorp, Norrhult och Björkenäs, ett för vardera Öster- och Väster- gården fanns även.
Beträffande laga skiftet berättas att det i samband därmed uppstod rätt allvarlig irritation och osämja med trätor och bråk grannarna emellan, en företeelse som ej var ovanlig vid sådana tillfällen. Det är förklarligt att det lätt blev så, när det invanda mönstret för bygemenskapen skulle brytas sönder och några tvingas att bli "nybyggare" i byns utkanter.
Det berättas att lantmätaren planerade att en av utflyttningsgärdarna skulle förläggas ute vid landsvägen, där det var bra förutsattningar och vackert läge för en gårdsanläggning med alla ägorna bekvämt samlade i ett skifte. Vederbörande motsatte sig dock bestämt att bosätta sig så långt från byn och i grannskap med backstugefolket. Inför det våldsamma motståndet modifierade förrättningsmannen delningsplanen, men resultatet blev en för hela byn mindre lyckad indelning, så att de flesta gårdarna fick sina ägor på 3 skilda ställen.Byns läge innebär att sjön haft stor betydelse för befolkningen som kommunikationsled. Före bilismens genombrott utnyttjades sjön året om i förbindelserna med den del av socknen, som ligger söder- och västerut. Detta förhållande medförde risker för drunkningsolyckor. Enligt en gammal muntlig tradition skall en katastrofartad olycka ha inträffat en julnatt för länge sen då en tungt lastad båt med folk på väg till julottan förliste. I mörkret råkade båten kollidera med ett i vattenbrynet befintligt spetsigt stenblock med påföljd att båten gick i kras. Bordläggningen lossnade från bakstammen. Alla kom i vattnet, och 11 personer lär ha drunknat vid denna tragiska olycka.
Om en annan drunkningsolycka från senare tid berättas också. Tidpunkten för denna var innan sjön sänktes på 1880-talet. Två av grannarna i det förut nämnda backstugeområdet, vilka en vårsöndag skulle ha säll-skap hem från Edshults kyrka, tvistade om vilken väg de skulle välja. Den ene ville gå över sjön på isen medan den andre höll före att landsvägen över Sjöbron ej var längre och framför allt säkrare.
Då de ej kunde enas slog de vad. Den som kom hem först blev vinnaren. Den som valde sjövägen klarade vandringen över isen men när han skulle stiga i land på en flat berghäll brast den av vårsolen uppmjukade isen och mannen ruttschade på den hala bergsidan under isen och drunknade.Ett annat drunkningstillbud på 1890-talet slutade ej lika tragiskt. En av "backstugesittarna" i "Ängen", en f.d. bonde i Gumarp, var känd, som en vresig tvärvigg, som sannerligen ej hyste någon sympati för sina grannar. Han råkade vid fiske i sjönöd och hade säkert drunknat om, ej grannarna uppfattat hans nödrop och i sista stund lyckats rädda honom. När hans hustru Stava sedan påpekade för honom att han borde tacka dem som övergett sina sysslor för att hjälpa honom muttrade han att det de gjort inte var så märkligt: "Dä va ju ingen brå ti."
Därav uppkom ett på bygden gängse ordstäv "Dä går an, då ä ingen brå ti" sa Kalle i Änga när han lå i sjön."Gumarp var förr en folkrik by. Omkring sekelskiftet bodde ca 70 personer på området. Under de senaste decennierna har det blivit en allt hastigare minskning, så att i byns område permanent boende nu är endast 20 personer. De förut 8 bönderna har reducerats till 3, vilka emellertid förutom sina egna gårdar sköter granngårdarna som sidoarrenden. Någon nämnväd skogsplantering på åkerjord har ännu ej förekommit. Jordmånen är god och skogsmarkens bonitet hög. Trakten är naturskön och mycket eftertraktad för sommarstugebebyggelse. 25 fritids- och sommarstugor finns nu, på byns område, däri inräknat de bostadshus som blivit lediga genom utflyttningen. Detta gör att byn trots allt åtminstone under sommaren ger intryck av liv och rörelse.
Gumarp W. Gård
Soldattorpet Nr 13 Aspelands kompani, Kongl. Calmar reg. Norrhult
August Vilhelm Staf, soldat f. 1861 15/9 i Rumskulla.T. eller Bs Fageräng
Johan Petter Samuelsson, arbetare f. 1823 24/1 i Edshult.Bs. Ängstuga
Petter Gustaf Ros, gratialist f. 1820 27/10 i Edshult.Bs. Äspelund
Karl Johan Olofsson, arbetare f. 1823 1/3 i Näsby.Bs. Ängelund
Stugan är också kallad Häggelund enl. en examenskatalog för Edshults småskolor 1882-1901. Uppgift ur Edshults kommuns hufvudbok för kommunalkassan:
Bland intäkterna märkas: "År 1891 försålt stugan Ängelund under Gumarp för 11.00 kr."
Johan Petter Johansson, snickare f.1824 2/5 i Hult.
Helga Johansson.
Gumarp Ö.gård
Soldattorpet vid Kongl.Calmar regenente, Björkenäs
Senast bebott av A.P. Kron, som Pä 1890-talet flyttade till ett nyförvärvat markområde vid Sjöbron, där han byggde en stuga, Brolund, och startade lanthandel.Näshult
Upptaget i 1861-70 års husförhörslängd såsom undantagshem. Anna Charlotta Karlsdotter Ryd, f. 1830 1/8 i Edshult.
Bs. Hagelund
Omnämnd i 1806-18 års husförhörslängd för Edshults förs. Belägenhet okänd.Bs. Nyhem
Omnämnd i 1806-18 års husförhörslängd för Edshults förs. Belägenhet okänd.Soldattorpet Nr 2 Aspelands kompani, Kongl. Calmar regemente, Lyckås
Uppgifter samlade av Tore Sandh
Utdrag ur födelsebok 1691 Edshults förs.:
Den 9 febr. föddes soldaten Sven Nilsson i Håkarps soldattorp kallat Lyckås af Hustr. Carin Nilsdotter. Döpt den 15 februari och kallades Jon.År 1771 är soldaten Måns Håkenberg f. 1745 13/3 i Edshult bosatt i Lyckås tillsammans med sin familj.
Hustrun heter Elisabeth Gudmundsdotter f. 1737 3/9 i Edshult.
Barn: Anders f. 1771 7/1 i Lyckås
Helena f. 1774 15/7 i Lyckås
Carl f. 1776 18/1 i Lyckås
Catharina f. 1778 30/5 i Lyckås
inhyses Enkan Cherst. Månsdotter f.1718 i Edshult.Han efterträddes 1791 av soldaten Peter Ring f.1770 i Skede, han var commenderad i fält 1808 och dog 1809 troligen stupad. Familjen flyttade 1810 till Björkenäs under Gumarp.
År 1810 flyttar soldaten sedermera corpralen Sven Gabriel Bläck till Lyckås. Han gifter sig den 3/12 1811 med Anna Stina Petersdotter. Familjen flyttar emellertid 1823 till Skede.
Avskedade (pensionerade) soldaten Nils Tingsten f. 1739 i Edshult är också bosatt i Lyckås. Hans hustru Lena Samuelsdotter f. 1745 i Edshult, död 1808 i Lyckås. Makarna kom 1806 från Sandsjö. Tingsten dör troligen år 1815 i Lyckås.
Johannes Pettersson f. 1794 22/3 i Edshult. Hans hustru hette Lena Pettersdotter f. 1784 2/12. De kom till Lyckås år 1822 från Gumarp. Makarna flyttar år 1825 till Wickenstorp.
Soldaten Carl Fredrik Hjärn f. 1802 23/2 i Frödinge och flyttar såsom nygift tillsammans med hustrun Stina Johansdotter f. 1783 27/3 i Karlstorp år 1825 till Lyckås från Karlstorp. Hustrun avled i början av 1850-talet men Hjärn bor kvar i Lyckås tills 1856 då han flyttar till Stallarp. Enligt en sägen är det den stuga som av befolkningen kallas Stjärnan som Hjärn flyttar till.
Sockenskomakare Samuel Johan Bergqvist f. i Edshult 1825 4/7 gift 1852 med Christina Elisabeth Sjöberg f. i Eksjö 1819 flyttar till Lyckås från Omberg 1852 och flyttade till Backen under Wickenstorp 1853.
Hyresgäst hos Bergqvist:
Anders Lindblom f. i Höreda 1824 11/8 gift 1851 med Wilhelmina Rebecka Amalia Rosenqvist f. I Westerås 1833 20/4. De flyttade till Lyckås 1853 från Björnstorp, Höreda och flyttade 1854 till Stallarp.Torparen Sandqvist, Anders Fredrik f. i Edshult 1825 31/12 gift 7 april 1855 med Eva Christina Jonsdotter f. i Håkarp 1/2 1820. Flyttade till Lyckås 1855 och flyttade 1857 till Ingarp und. Stallarp då de avträdde soldattorpet 14 mars.
Soldaten Johan Magnus Lätt f. i Ingatorp 7/7 1829. Gift med Anna Carlina Johansdotter f. i Edshult 28/4 1832. Johan Magnus Lätt avled under egendomliga omständigheter vid Edshults säteri år 1873.
Dödboken för nämnda är anger emellertid att dödsorsaken var dryckenskap och att han begravdes i "tysthet". Änkan och barnen var tvungna att flytta från soldattorpet och familjen flyttar till Mon under Ramnaklev. Uppgift ur Edshults kommuns hufvudbok för kommunalkassan: Bland utgifterna märks för år 1875 "Hyra av bostad till Lätts änka under år 1874 12:-". Omkr. 1875 uppförs en stuga i Wickenstorp som kallades Ängholmen dit familjen sedan fick flytta. Dottern Christina Lätt bodde på senare tid i Ängholmen. Hon var född i Lyckås.
Familjen Lätt var bosatt i Lyckås 1856-1873 13/8.Samuel Petter Johansson 1874-1876 utfl. till USA
Carl Johannses Johansson Swan 1877-1878
Arr. Johan August Freid 1883-1884
Sold. Carl Johan Lindström 1884-1888 död i Lyckås
Anders August Johnsson 1889-1900
Sold. Jonas August Edvard Strömberg Ros född 1876, 7 november i Edshult
Johan Aug. Pettersson fr. USA 4/7 1900-1902 4/1
Jonas Ivar Fransson Widén 1902-1909
John Robert Carlson 1909-1915Lyckås areal utgör numera ca 1/5 av ursprungliga hemmanet Håkarp om 1 mtl. frälse, vilket framgår av avstyckningshandling av år 1914 vilket fastställdes enligt köpebrev av den 18/3 1914.
Bs. Lyckarp
Johan Petter Samuelsson, f. 1837 27/5 i Bellö,
son Per Algot Johansson, f. 1886 30/3 i Mellby.Karl Högberg, f. 1815 21/8 i Näsby.
Huset försålt och rivet år 1907 till Nils Peter Samuelsson, Wickenstorp. Timret använt till påbyggnad av befintlig mangårdsbyggnad i Wickenstorp.T. Anderstorp även kallat Antesbo
Johan Petter Johansson, f. 1810 21/10 i Kråkshult, död 1862 27/8 i Anderstorp.
Hustr. Maria Petersdotter, f. 1808 28/5 i Bellö.
dotter Anna Karin f. 1845 19/1 i Kråkshult
oäkta sonen Carl Gustaf f. 1866 24/10 i Edshult.Carl Fr. Sandberg, f. 1835 14/6 i Lemnhult.
Hustru Anna Maria Svensdotter, f. 1835 24/10 i Kråkshult.
son Carl Gustaf, f. 1859 11/2 i Edshult.
Torpet brukades enskilt senast år 1910.T. Ljufvakrok, senare kallat Ivars krok
Johan Vilhelm Andersson, f. 1816 i Skede
Sven Magnus Svensson f. 1829 15/4 i Ingatorp,
död 1863 21/9 i Ljufvakrok.
Uppgifter ur Edshults kommuns hufvudbok för kommunalkassan:
Till Sven i Ljufvakrok sjukbidrag 6:- Understöd " under sjukdom 3:- Begravningskostnad. för dito man 4:- För en likkista enl kvitto man 2:67 Fattigunderstöd till Johanna i Kroken 1:04 Torpet upphördes att brukas enskilt omkr. 1875.
T. Nybygget senare döpt till Petersborg
Stugan riven år 1901.
Torparen Peter Slättberg f.d. ryttare f. 1747, hustrun Stina Thorsdotter, f. 1751 i Edshult.
Makarna flyttar till Petersborg år 1807.
Karl Fredrik Samuelsson, f. 1824 i Höreda.
Hfl. 1855-60.
C.M. Danielsson, bosatt där 1887.
Karl Johan Lindblom, f. 1861 8/11 i Alseda.
Hustrun Johanna Kristina Rapp, f. 1859 29/4 i Nye.
Familjen Lindblom flyttar till Petersborg efter branden i Grindstugan. Torpet Petersborg är beläget på nuvarande Lyckås marker.
T. Sandebo
Karl Gustaf Nilsson, f. 1834 7/7 i Edshult.
dottern Lina bosatt där år 1887.T. Ängaryd
Gustaf Samuelsson, f. 1841 12/10 i Edshult.T. eller Bs. Nyanäs
Johanstorps hälsobrunn Bestod enl. Robert Johansson, Förenäs av 4 byggnader vilka kvarstod tills omkr. 1910. Badhuset var 6-kantigt vilket ursprungligen varit en väderkvarn i Förenäs. Se beskrivn. ang. Förenäs.Hälsobrunn i Edshult fick kort varaktighet av J. Silfving
Den 23 juni 1846 annonserades i Eksjötidningen "Hvad nytt" om en hälsobrunn i Edshults socken, upptagen på Johanstorps ägor av Carl Fredrik Adelgren: "På Carl Fredrik Adelgvens ägor i Edshults och Johanstorp är en hälsobrunn upptagen, "hvars watten approberadt såwäl av Provincialläkaren Herr Doktor O. Pontén, som apotekaren Herr C.G. Stendahl i Ekesiö.
Den eller de som under denna sommar önska begagna detta watten, hafwa tillstånd därtill, när som helst, mot ersättning af 16 skilling banco per person. Brunnen är belägen 2 1/2 mil från Ekesjö stad och cirka 1000 alnar från mangården. Logis kan erhållas i byarne Pamparp, Skultarp, Marhult och Holmen hwilka äro belägna 1/8 mil från brunnen."
Den 30 juni kom en art. i form av en insändare i samma tidning: "År 1845 upptäcktes denna helsobrunn liggande i ett dike å en mosse å C.P. Adelgrens egor, af vice komministern F. Phalén, och invigdes af bemälte Phalén med stor högtidlighet midsommarafton samma år efter förut skedd pålysning i Bällö kyrkas predikstol i närvaro af en mängd käringar af det s.k. läsaresällskapet. Källan, som troligen fann sig mindre belåten med denna ceremonie, behagade dock kort därefter torka ut: Denna nyck af wattenådran, hindrade dock icke dess ryktbarhet, utan uppgräfdes diket djupare, och watten samlades deruti, som anwändes dels till förtäring och dels för en och annan att ligga uti, som salig Elof Jedeur yttrade: "Byka syndatrasan!".
Enligt de prov som blifwit gjorda å detta inwigda watten, finnes det färgas af blodlut och blånar swagt af galläppleinfusion (samma egenskaper hafwa alla i porsmossar befintliga watten). Hwad dessutom annonsen innehåller rörande de ställen, eller, som man i annonsen benämner dem byar, där logis kan erhållas, bör man, för att ej narra enfaldigt folk upplysa, att hemmanen Pamparp och Skultarp äro enstaka 1/4-hemman, till hwilka brukbar wäg icke finnes, samt Marhult och Holmen bland de sämst bebygda i orten, och det sistnämnda försett med större inkvartering än med någorlunda snygghet kan sammanstämma. Dock likwäl kan någon wara i behof af att gör sig bekant med husliga lifvets fröjder och sorger, så måste insändaren wara så uppriktigt att rekommendera ett kort wistande i sistnämnda s.k. by, och önskar han äfwen, att den närbelägna källan då ej måtte mista sitt watten, hälst han tror att den besökande därefter med salig Carl Michael Bellman kan behöfwa till sig säga. "Tag Dig en kallsup derofwanpå ! Hatare af Jesuiter och läsare".Insändaren får snart svar på tal C.F.Adelgren insänder till redaktionen av "Hwad nytt" provinsialläkarens utlåtande, varav han finner styrkt, att mineralvattnet och gyttjan befinnas innehålla järn och alltså är tjänligt till att begagna mot gikt, svag mage och därifrån härflytande sjukdomar. Likaså insänder han apotekarens utlåtande, varav framgår att källan innehåller en större kvantitet järn, dels i kolsyrad, dels i oxidform, samt andra för hälsan nyttiga salter, svavelsyrad kali, svavelsyrad kalk och talk i ringare mängd.
Så kommer ett intyg från två badgäster:
"Som vi undertecknade begagnat vattnet vid Johanstorps hälsobrunn både förlidet år och i år, få vi giva tillkänna. att källan är vid samma djup som hon var vid midsommaren förlidet år och att på vattnet är tillgång för flera hundrade personer till att dricka, och avloppsådran rinner bestämt huru mycket därav drickes, vilket till bevis meddelas.Smedhems kvarn den 6 juli 1846.
Undertecknat:
Johannes Hård, John Ståhl".Sedan blir det tyst om Johanstorps källa.
Soldattorpet Nr. 12 Aspelands kompani, Kongl.Calmar reg. Sjöviken
Anders Ryd, f. 1812 i Vetlanda Hfl. 1850-55.
Johan Alfred Tingvall, soldat f. 1861 14/1 i Eksjö.Soldattorpet vid Kongl. Calmar reg. Svantorpet
Johan Petter Johansson, torpare f. 1819 i Ingatorp. Hfl. 1850-35.
Jonas Petter Andersson, torpare f. 1853 27/9 i Karlstorp.
C.G. Johansson, bosatt där 1887.T. Mellantorpet
Gustaf Fredrik Johnsson, f. 1815 5/4 i Edshult.
Torpet nerlagt omkr. 1890.Bs. Fridhem
Johan Edvard Edström, kyrkovaktmästare f. 1868 5/4 i Edshult.
J.P. Johansson 1887.
Beboddes senast 1836 och nerlagt 1937.Bs. Sälleryd även kallat Lyckan
Frans Oskar Säll f. 1847 2/5 i Eksjö.
Karl Gustaf Kahnberg, f. 1840 17/8 i Jönköping, Kronolänsman.Bs. Skogseryd
Anna Stina Nilsdotter, änka f. 1810 i Ingatorp.
Hfl. 1850-55.
Otto Samuelsson, torpare och ringkarl f. 1832 18/2 i Edshult, hans hustru hette Kristina. Otto Samuelsson bedrev lanthandel i Skogseryd. Rörelsen var naturligtvis av mindre omfattning men de nödvändigaste varorna fanns dock att få köpa för traktens folk.Bs. Charlottenborg
Nils Henrik Rang, soldat f. 1800 i Edshult. Hfl. 1850-55.
Carl Magnus Johnsson, f. 1802 2/5 1 Edshult.
Matilda Hagers, Fagrabjörk föräldrar lär enl. uppgift ha varit bosatta i Charlottenborg.
Stugan riven i slutet på 1890-talet.Lägenhet Edet
Sockenstugan
Enligt uppgift ur: "Edshults kommuns hufvudbok för kommunalkassan 1863-1892". År 1868 beslutades om följande. "Underhåll å lasarettet i Eksjö an. flickan Eva Samuelsdotter i 46 dagar à 37 öre om dagen tillsammans 17:02".Befolkningsutvecklingen i Edshults socken framgår av följande statistik. Där framgår det att den största folkmängden fanns i socken år 1840 då det var 956 personer kyrkoskrivna i församlingen. Edshult har som bekant tyvärr alltsedan fått vidkännas en oavbruten minskning av den bofasta befolkningen.
Denna statistiken är ju som synes långt ifrån komplett när det gäller samtliga årtal men den belyser ju ändå i någon mån utvecklingen från
1770-talet.
År 1770 - 720 inv. År 1950 - 485 inv. 1805 - 765 1951 - 498 1840 - 956 1952 - 496 1856 - 875 1953 - 504 1882 - 887 1954 - 476 1932 - 632 1955 - 441 1946 - 538 1965 - 323 1947 - 509 1966 - 313 1948 - 510 1969 - 282 1949 - 499 Fattighuset
Enligt uppgifter ur: Edshults kommuns hufvudbok för kommunalkassan anslogs kommunala medel till följande:
1875 omläggning av mullbänk vid fattighuset 1877 febr. Rengöring av de fattigas kläder för ohyra 1883 apr. Insektspulver till de fattiga " " 1886 mars En ask insektspulver till fattighuset 1886 aug. Kalkrappning av fattighuset 3 fot gråkalk
Bs. Ekebo
Karin Eriksdotter, f. 1816 23/4 i Edshult.
År 1864 15/6 beslutades om extra bidrag till "Karin i Ekebo" för hennes brunnsdrickning. Hon beviljades 3:- Rdr. av Edshults kommun.Bs. Löfhult Nr 1
Beata Lotta Pettersdotter, f. 1816 12/0 i Kråkshult.Bs. Löfhult Nr 2
Bs. Rosenlund
Anna Greta Sjösten, f. Nilsdotter 1813 16/1 i Björkö.
A.M. Sjöstedt, bosatt där år 1887.
Soldattorpet Nr 136 Vedbo kompani, Kongl. Calmar reg. Kulla soldattorp även kallat Kullatorpet (Hög)
Johan Kronvall, soldat f. 1814 i Myresjö. Hfl. 1850-55.
J.P. Carlsson, bosatt där år 1887.
Johan Alfred Johnsson Rehn, soldat f. 1872 2/10 i Edshult.
Kullatorpet beboddes senast 1920.Bs. Klastorp
Petter Johan Pettersson, arbetare f. 1855 l/11 i Edshult.
Soldattorpet Nr 3 Aspelands kompani, Kongl. Calmar reg. Krösenberg
Matilda Gustafva Jonsdotter, arr. f. 1855 9/12 i Karlstorp.
F.E. Johansson Sander 1887.Bs. Westralund
Anders Petter Johansson, arbetare f. 1830 20/9 i Hult.Bs. Graneberg
Jonas Håkansson, f. 1784 19/10 i Skede. Död 1870 27/2 i Graneberg.
Enl. Eric Johansson Kålstorp skulle Jonas Håkansson ha varit blind. Han berättar vidare att ett barn skulle ha drunknat i en källa i Graneberg.
Bs. Grindstugan
Stina Karin Samuelsdotter Stral, f. 1827 30/12 i Hult.
Kristina Johansson, hon var allmänt kallad "Krestin i Grindstugan" och bodde där till sin död omkr. 1920-25.Bs. Sälleholmen
Sälleholmen har ursprungligen varit en gård som senare blivit delad i två hemmansdelar. När hela Sälleholmen sammanslogs med Köttstorp bildades den enhet som numera utgör nuvarande Köttstorp.
Emellertid kvarstod byggnader i Sälleholmen och i 1861-1870 års husförhörslängd för Edshults församling är en stuga i Sälleholmen upptagen såsom backstuga. Där bodde då:
Karin Svensdotter, f. 1808 29/5 i Kråkshult.
Linneryd Se vidare beskrivning över Norrsånda !
Husartorpet Nr. 98 S. Wedbo sqvadron, Smålands kav. reg. Nybygget
Husartorpet Nybygget är i somliga äldre längder upptaget såsom tillhörande Norrsånda men i de senare längderna är Nybygget kyrkoskrivet under Linneryd.
Magnus Samuelsson, torpare f. 1801 5/7 i Ingatorp. Nybygget brukas senare tillsammans med Brunefall.T. Kärret
Torpet Kärret är i somliga äldre längder upptaget såsom tillhörande Norrsånda, men i de senare längderna är Kärret kyrkoskrivet under Linneryd.
Johan August Edvard Jonasson, torpare f. 1860 16/10 i Skede.
P.J. Johansson, bosatt där år 1887.T. Fuse
T. eller Bs. Lilla Fuse
Karl Johan August Svensson, torpare f. 1831 15/3 i Edshult.Fuse kvarn
Äges av August Karlsson, Lillekulla, Lommaryd.
Nedre Fuse kvarn äges 1887 under Bruzaholm.Läg. Elfvik
Äges av August Karlsson, Lillekulla, Lommaryd.T. Lustbacken
Samuel Johan Karlsson, torpare f. 1842 6/8 i Edshult.T. Svensmålen
Brukas tillsammans med Lustbacken.T. Framnäs
Klas Fredrik Gräns, verkstadsförman i Brusaholm f. 1857 18/4 i Eksjö.
C.J.A. Svensson bosatt där år 1887.T. Högarp
Carl Johan August Svensson, f. 1831 15/3 i Edshult.
S.J. Carlsson, bosatt där år 1887.
Torpet Högarp är beläget mellan Lustbacken och Linneryd.Bs. Nybo (Beläget i närheten av Brunefall)
Anders Magnusson, f. 1825 12/5 i Hult.
Anders, Gustaf och Carl Andersson år 1887.T. eller Bs. Tuttebo
I boken "Smålandshistorier" upptecknade och utgivna av Erik Abrahamsson återfinnas tvenne historier med anknytning till Möckelåkra Edshult:
"Jonas i Möckelåkra va väldit blyjer. En da va han inne i köket på Sannshult å ble böen på kaffe. När han satt på stoln, så höll han hännera baköm röggen. Då kände han, att de va nöet, som hängde ner där. Jonas trodde, att de va skjotta, söm hade skreet öpp på homen. Då skyndade han så å fjöla ner nå, så ingen sulle si at. Då han reste så öpp för å tacka för kaffet, hade han ett förklä hängane ner ifrao böxera."
"En da va Jonas i Möckelåkra å hälsade på si söster i Höjakull. Han hade en flaska vin mä sä. När han kum in, ställde han flaska i köket. Doa hanses söster feck si nå, to ho en redi klonk. Sen fyllde ho på må vatten, sa ingen sulle marka at. Men Jonas vassna at, å då sa han: "Frälsan han gjode vin uttao vatten, men här gör i vatten uttå vin."
Bs. Källeryd
Stina Jonsdotter, änka f. 1791 i Edshult. Hfl. 1850-55.
Karl Johan Blomberg, f. 1845 1/12 i Edshult.
Nerlagt omkring år 1940.Bs. Möcklamark
Karl Petter Ström, f. 1834 20/9 i Hult.
C.G. Johansson, bosatt där år 1887.
Någon som bott i Möcklamark har av ortsbefolkningen gått under namnet "Pojen".Bs. Möcklarp
Gerard Emil Algot Gustafsson, skomakare f. 1878 14/9 i Edshult.
G.A. Pettersson, bosatt där år 1887.Bs. Grinsbo
Greta Lisa Johansdotter, f. 1800 2/3 i Hult.Bs. Boarp
Samuel Konrad Blomberg, f. 1806 21/5 i Edshult.Möckelåkra backstuga
Johanna Wallenquist, komministeränka f.1793 i Järeda.
Beskrivning av Robert Johansson, Förenäs.
Gårdens ägare, AB Brusafors-Hällefors, fick för några år sedan regeringens tillstånd att plantera igen åkerjorden med skog, så nu är denna ortens största och bästa jordbruksgård bara ett enda skogsområde med undantag av några tunnland ängsmark i sluttningen mot sjön, som avsatts till naturreservat.Skall något sägas om denna gård blir det alltså att berätta om det som varit.
Gårdens areal är nu ca 700 tunnland, och därav utgjorde under senare delen av 1800-talet den brukade åkerjorden omkring 80 tunnland och slåtterängarna minst 100. Över 200 tl. skogsmark hade tidigare frånsålts till Domänverket och utgör en del av Brusaholms kronopark.
De ursprungliga 2 gårdarna om vardera 1 mtl. Inköptes på 1600-talet av inspektören för salpetersjuderierna i södra Sverige, Nils Flintensten, som också förvärvade en del andra gårdar i trakten. Norrsånda blev alltså huvudgård i ett litet godskomplex. Flintensten har från sin Norrsåndatid efterlämnat en del av bestående värde för orten, varav främst kan nämnas Sjöbron, som han lät bygga för att slippa de långa omvägarna kring sjön i förbindelserna med socknens övriga delar. Edshults kyrka fick mottaga många värdefulla gåvor av den Flintenstenska släkten såsom ljuskronor, dopfunt, nattvardssilver m.m. Den Flintenstenska vapenskölden finns också i kyrkan, och vid ruinen av gamla kyrkan ser man resterna av ättens gravkor.
Hur länge den Flintenstenska släkten bodde på Norrsånda är ej känt, men gården kom längre fram att vara sammankopplad med Brusaholms bruk. Sålunda var brukspatron Sjögreen ägare på 1840-talet och efter honom Suber och sedan Ljungbäck och Liliestolpe. Emellertid tycks en period av ekonomisk instabilitet ha inträtt, och även konkurs förekom. Det var tydligen i detta läge som Domänverket köpte det förut nämnda skogsområdet och dessutom hela Linneryd och skogsmarken på Brukslund. På så sätt tillkom södra blocket av Brusaholms kronopark.När förbindelserna med bruket avvecklats köptes gården på 1890-talet av en fanjunkare Blomberg från Norrby, och därmed inleddes den Blombergska perioden, som varade till omkr. 1918. Sonen Theodor övertog snart gården och blev den som satte sin prägel på Norrsånda under sin tid där. Han var en person med en imponerande gestalt, tjock och frodig, och han kunde uppträda med beundransvärd pondus. Han var också "Patron", med stort P, i hela bygden. Han kunde utveckla en flödande vältalighet och var dessutom begåvad med en rik fantasi och kunde således underhålla med historier, som gjorde honom själv till medelpunkt i varje sällskap. Hans stora intresse var jakt, och han höll sig med ett stort antal (10-15) jakthundar, som ibland kunde föra ett fasligt oväsen på kvällar och nätter. Till de stora jakterna samlade han gärna personer med pampiga titlar och fint klingande adelsnamn. När ett sådant sällskap släppte ut ett koppel om ett 10-tal skällande hundar, skotten knallade och hornsignalerna klingade i skogen lät det festligt värre.
Trots sin obestridliga begåvning och gårdens stora resurser hade han ej det rätta greppet om att sköta sin ekonomi. Han var för mycket inställd på att uppvisa en skrytsam fasad, bl.a. genom att hålla en onormalt stor kreatursbesättning i förhållande till gårdens avkastning. Stora uttag ur skogen fick bli räddningen vid kritiska tillfällen men så småningom gick det därhän att han så gott som medellös fick lämna sitt kära Norrsånnda. En av hans bröder köpte gården men sålde den efter ett par år till Brusaforsbolaget år 1917. Sina återstående år framlevde den f.d. patronen hos sonen Gustaf, som fått övertaga Linneryd på arrende.
Brusaforsbolagets epok inleddes med ett genomgripande restaureringsarbete i skogen vilket leddes av inspektor Ernst Nilsson, som emellertid snart flyttade till Skäljarp och efterträddes av förvaltare Johansson. Bolagets dåvarande direktör, Fredrik Ersmarck, bodde på somrarna i den pampiga sormmarvilla som, han lät uppföra på den natursköna höjdplatån, där det är en magnifik utsikt över lövängarna mot sjön. Han trivdes bra på Norrsånda och gav förvaltaren fria händer att företaga alla åtgärder som kunde erfordras för att göra gården till ett mönsterjordbruk. En lovande uppryckning påbörjades men målsättningen hann dock tyvärr ej bli helt förverkligad eftersom förvaltaren drabbades av sjukdom och avled kort därefter.
Gården, som nu var i hög kultur, utarrenderades därefter. Arrendatorer var i tur och ordning:
Algot Jonzon, Maurits Ekblad, Olof Ydrén, Albin Karlsson, K, Eklund och Eric Bergkvist. Under tiden hade det blivit ny ledning för bolaget. Nu blev målsättningen att helt avskaffa allt jordbruk på alla bolagets gårdar och utnyttja arealen 100-procentigt för skogsbruk samt så småningom rasera byggnadsbeståndet.När dessa planer skulle förverkligas i Norrsånda utlöstes en stark opinion från allmänheten, som med all makt sökte förhindra att traktens största och bästa gård förstördes. Lantbruksnämnden sade också nej. Bolaget överklagade emellertid lantbruksnämndens beslut och fick alltså från högsta ort tillstånd att fullfölja sina planer, och därmed blev den vackra anrika gården utraderad och dömd att förvandlas till ett enformigt, mörkt dystert skogsområde.
Husartorpet Nr. 99 S. Wedbo sqvadron, Smålands kav. reg. Slättamo
Gustaf Alfred (Lif) Neij, husar f. 1869 12/1 i Hult.
S.A. Samuelsson, bosatt där år 1887.T. Månstorp
Oskar August Tulin, arbetare f. 1872 18/2 i Edshult.
J.A. Petterson Grip, bosatt där år 1887.T. Backen
Jonas August Edvard Johansson f. 1860 16/10 i Skede.T. Berghemmet
Karl Ludvig Berglund, torpare f. 1867 10/3 i Eksjö.T. Loftahall
Johan Peter Svensson Säll, statare f. 1859 28/12 i Ingatorp.
C.J. Johansson bosatt där år 1887.Brukslund
Äges av Brusaholms brukSigridsro även kallat Sigridslund
äges av Brusaholms qwarn.T. Gripenberg
Johan Magnus Pettersson, f. 1834 11/4 i Hangvar, Gottland.T. Linneborg
Jonas Petter Jonasson, f. 1828 29/9 i Kråkshult.
Torpet Linneborg var beläget i närheten av Slättamo.T. Pluggen
Jonas Petter Eriksson, f. 1823 25/7 i Edshult.
S.M. Samuelsson, bosatt där år 1887.Bs. Sandstugan
Stina Svensdotter, f. 1788 20/2 i Alseda.
C.J.C. Carlsson, bosatt där år 1887.T. eller Bs. Fjärasjölund
Soldattorpet Nr.134, Vedbo kompani, Kongl.Calmar reg. Nässlinge
Soldattorpet brukas till gården. Nerlagt omkring år 1850.Soldattorpet Nr. 123, Vedbo kompani, Kongl.Calmar reg. Johanslund
Sven Neüman, husar f. 1803 i Skede. Hfl. 1850-55.
Peter August Stolt, soldat f. 1855 15/9 i Edshult.
Målare Edstrand
Johanslund beboddes permanent senast 1947.Edslunds missionshus
Byggt 1911 av Emil Widell vilken är morbroder till Gustaf Nilsson, Wickenstorp.
I boken "Smålandshistorier" upptecknade och utgivna av Erik Abrahamsson återfinnes en historia som skildrar en episod i missionshuset för länge sedan.
"En sönda va de möte i Edslunns mesjonshus. Ätter predikan sa predikanten: "Nu sa vi sjonga e sång, a unner tin tar vi öpp kollekt. Vecka sång sa vi ta?" Då sa den snåle Joan i Sannshult: "Vi sjonger la 'Hade ja vinga söm duva, ja fluj långt härifrå, långt härifrå.' "Bs. Höganäs
Frans August Zackrisson, f. 1828 28/4 i Edshult.
Matilda Abrahamsson.
Nerlagt år 1912.
Bs. Ljunganäs
Johan Magnus Neüman, husar f. 1833 i Edshult. Hfl. 1850-55.
Inga Karin Neüman, f. Jonsdotter 1833 7/5 i Edshult.
Carl Neüman, bosatt där år 1887.
Emma Neüman
Nerlagt slutet på 1940-talet.Bs. Alnanäs
Anders Andersson, f. 1789 i Hult. Hfl. 1850-55.
Anna Olofsdotter, änka f. 1789 1/8 i Kråkshult.
Stugan borta på 1890-talet.
Bs. Källehult
Anders Persson, f. 1797 14/12 i Edshult.
I boken."Smålandshistorier" upptecknade och utgivna av Erik Abrahamsson återfinnes ännu en historia med anknytning till Edshult.
I Pamparp i Edshults socken bodde en bonne, som hetade Nils. Han va trolsk. Di kunne allri stjäla ifrå homen.
En sönda när Nils va i körka, kum de en tjyv å sulle stjäla en köpperkättel, som sto i trägåln. Tjyven rådde inte må å flötta kätteln, å då sulle han gå sin väj. När han började å gå, trillade kättelen ätter homen på bena. Just då kum Nisse hem ifrå körka. Då sa han: 'Ja vesste, att du sto här, å därför geck ja tidiare ifrå körka, för att du sulle bli fri å kunna gå hem. Gör inte öm at mer!"
På Nissa äjer i Pamparp kunne ingen skjuta ett djur. De trodde inte bergmästare Sjögren i Ryssebo va sant, så han slo va öm att han sulle skjuta ett djur på Nissa äjer. Å möe rektit geck han. Då kum där en tjäder, å bergmästan skut an. Man då geck de inte bätter, än att borgmästan gjode böxera fulla.
Då kum Nisse te borgmästan å sa "I får inte skjuta nöra djur på mia äjer." Sen tittade han på Sjörgrens bössa. Ifrå den dan kunne bergmästan inte skjuta mä na. För vatt skött, han skut, kum de blåsurer mjölk ur pipa. Te slut feck bergmästan gå te Nesse i Pamparp å be hömen ta trulldomen ifrå bössa.
De gjode Nisse. Han to bössa å vände på na. Sen kunne bergmästan skjuta mä si bössa.
En av Gynnerstedtarnas förfäder en bonde från Pamparp var den som begravdes sist på Edshults gamla kyrkogård. Denna begravning skulle enl. uppgift ha ägt rum i slutet på 1840-talet.
T. Gripslund
Jonas Petterson Grip, torpare f. 1824 16/5 i Skede.T. Nissaryd
Brukas till gården.T. Nyatorp
Nils Petter Grip, arbetare f. 1836 17/6 i Edshult.
Soldattorpet Nr. 7 Aspelands kompani, Kongl. Calmar reg. Rostorp
C.J. Gustafsson, bosatt där år 1887.
Karl Gustaf Hjalmar Malm, soldat f. 1873 23/6 i Edshult.
Beboddes senast omkr. 1910.Undantagshem Plomarp Lilla
Anders Lindblom, f. 1824 11/8 i Höreda
Karin Jonsdotter, bodde där är 1887.Bs. Källeberg
Karl Fredrik Johansson, arbetare f. 1851 19/12 i Edshult.Bs. Ängslund
Jonas Gustaf Gustafsson, arbetare f. 1843 28/2 i Ökna.
Stina Carlsdotter, bosatt där år 1887.Bs. Fageräng
Bs. Wästerås
Husen rivna omkr. 1915. Brukades enskilt senast år 1875.
Soldattorpet Nr. 138, Vedbo kompani, Kongl, Calmar reg. Urebo
Karl Jonsson, torpare f. 1802 i Edshult. Hfl. 1850-53.
Karl VilheIm Hög, soldat f. 1850 3/2 i Edshult.
Larsson och mjölnare Andersson med familj.
Beboddes senast 1952.T. Sjöbron
Johan Johansson, torpare f. 1796 i Hult. Hfl. 1850-55.
C.A,T. Svensson, bosatt där år 1887.
Karl Hemmock Karlsson, torpare f. 1871 26/3 i Nässjö.T. Urebo
Sara Lena Johansdotter, änka f, 1790 i Hult.Bs, Brolund
Anders Petter Kron, vilken bedrev lanthandel där.
En gång på 1700-talet inköptes Ramnaklev av en morfar Nils för 1.400 daler, vilka han sades ha funnit i en kopparbytta. Namnet Ramnaklev uppkom enligt den ännu levande traditionen därigenom att i Falkaberg bodde en jätte, som hette Ramne. Ibland besökte denne sina släktingar i Skede, och då tog han ett jättekliv över dit. En domarring är enligt traditionen omtalad på berget norr om. Ramnaklevs by. Tyvärr är den inte återfunnen.
Soldattorpet Nr. 135, Vedbo kompani, Kongl.Calmar reg. Bränna
Carl Thorn, soldat f. 1817 i Eksjö. Bosatt i Bränna enl. Husförhörslängd 1855-60.
Gustaf Törn, soldat bosatt i Bränne. Enl. August Dalberg, Stallarps memoarer var soldaten Törn god byggmästare och byggde bl.a. ladugården i Håkarp. Allt timmer sågades för hand och han hade summa 400 rd. för arbetet.Johan Alfred Sandh, soldat f. 1849 15/7 i Höreda.
Gift 1873 6/6 med Johanna Gustafva Johansdotter f. 1844 31/8 i Nävelsjö. Makarna flyttar till soldattorpet Bränna 1873 2/9-.
Barn Emma Cecilia f. 1874 3/4
Carl Rudolf f. 1875 13/12
Johan August f. 1877 13/1 död 1896 2/3
Gustaf Teodor f. 1880 11/7
Oskar Emanuel f. 1882 1/8 död 1885 18/11
Frans Ludvig f. 1885 6/2 död 1885 6/11
Axel Vicktor f. 1887 23/11T. Stora Bränna
Nils Petter Johansson, f. 1827 19/9 i Skede. Torpet brukas senare till gården.Bs. Lilla Bränna
Anna Andersdotter, f. 1798 i Asby.
Karin Svensdotter, f. 1811 24/3 i Alseda. 1892 febr. 1 beslutades om kommunalt bidrag enl. Edshults kommuns hufvudbok för kommunalkassan: "En reserverad fattigkista till Anna Lisa i Bränna 3:-"Bs. Gransbo (omdöpt på senare tid till Linsborg)
Jonas Johansson, f. 1802 i Skede.
Johanna Maria Nicolaidotter, f. 1849 1/3 i Hässleby.Bs. Strömsholm 1. även kallat "Strömmavången"
Jöns Petter Hansson, f. 1797 10/11 i Edshult.Bs. Strömsholm 2
Enl. Th.Rosander skulle det ursprungligen ha funnits två stugor vid "Strömmavången".Bs. Ängstugan
Enl. August Dalberg, Stallarps memoarer var Ängsstugan klädd med sågade spån på ytterväggarna.
Anders Pettersson, f, 1783 i Skede.
Carl A. Magnus Palmgren, f. 1833 29/3 i Kråkshult.
En person som hette Engström omtalas också som bosatt där. Ängstugan brukades enskilt senast omkr. 1915.
Bs. Moen
Lisa Pettersdotter, f, 1788 i Edshult. Omnämnd såsom piga.
Nils Petter Johansson, f. 1827 19/9 i Skede.
Anna Carolina Johansdotter Lätt, änka f. 1832 28/4 i Edshult. Hon bodde i Moen tillsammans med sina barn någon tid sedan hon blivit änka och fått flytta från soldattorpet Lyckås. De flyttar emellertid till Ängholmen under Wickenstorp.Bs. Sjöholm
Anders Ring, avsk. soldat f. 1808 3/5 i Mellby.
Han flyttade hit från Bränna år 1837.En stuga belägen i närheten av Falkaberg
Bs. Ekelund
Samuel Johan Jonsson, bosatt där år 1887,
och hans maka Anna Kari Magnidotter död 1878 i Ekelund.
Johan Magnus Samuelsson, arbetare (snickare) f. 1847 18/8 i Edshult, bodde här fram till 1920-talet.
Ekelund brukades senast enskilt 1929. Stugan såld och flyttad till Möckelåkra omkr.1930.Bs. Lilla Sjöarp (numera kallad 'Kyrkvärdens')
Samuel Johan Johnsson, arbetare f. 1817 30/7 i Edshult.
Gustaf Petersson och hans hustru Katarina Janson bodde här 1907
Karl Rydén bodde här medan husen i Sjöarp 1:5 uppfördes 1916.Bs. Sjöakull
Otto Vilhelm Zackrisson Sandqvist, murare f. 1833 20/6 i Edshult.
Augusta Samuelsson.
Stugan beboddes senast 1945 och revs omkr. 1952.Bs. Ekholmen även kallad Lugnet
Upptagen i en karta från 1825 över Sjöarp.
Bs. Holmslund
Karl Johan Sandberg, f. 1804 23/4 i Bredestad.
Ingen anteckning ha förekommit om något torp eller någon backstuga i Edshults församlingsböcker de senaste 100 åren.
Soldattorpet vid Kongl.Calmar reg. Lidhultet
Karl Samuelsson, f. 1805 i Skirö. Hfl. 1850-55.
Kristina Johansdotter,f. 1849 4/7 i Skirö.
En Gustafsson i Lidhultet omtalas också. Enl. en anteckning skall Lidhultet senare blivit försålt till Skäljarp.
Beboddes permanent senast 1947.T. Björkudden
Jonas Danielsson, f. 1817 i Kråkshult. Hfl.1850-55.
Inga Lisa Larsson, f. Åberg f, 1834 9/10 i Skede.
"Ida i Björkudden". Torpet Björkudden nerlagt omkring 1908-10.Bs. Rosenholm
Sven Pettersson, f. 1810 4/2 i Edshult.
En "Maria i Rosenholm" är omtalad som boende där.
Stugan borta omkring år 1905.Bs. Köpenhamn även kallat Bursaryd
Karl Fredrik Johnsson, f. 1807 16/5 i Hult.
"Zackris i Bussaryd" omtalad i folkmun. Stugan borta omkr. 1906-08.
Gammal gästgivargård från äldsta tid. Ett citat ur gästgivariförordningen från 1600-talet (hämtat från Östra härad) talar bl.a. sitt tydliga språk om förhållandena på landsbygden. Svinen gick då ofta lösa och sökte födan direkt ute i naturen bland ladugårdar och uthus. Våra dagars moderna VC fanns också inte ett spår av.
"Gästgifvare warder skiyldig att hålla stång i wägg för resandes bekvämlighet. Kommer So där till och bither task af warder det den resandes Ehnsak "Soldattorpet Nr. 4 Aspelands kompani, Kongl.Calmar reg. Ingarp
Innehades av soldaten Anders Peter Faust, f. 1849 8/9 i Höreda. Faust bodde emellertid i Sutarp.
C.J. Lindblom bosatt där år 1887.
En "Jon i Ingarp" omtalas också. Ingarp brukades enskilt senast 1870.Krog. Handelsbod m.m.
Enl. en sägen nedbrunnen en julnatt på 1880-talet.Bs. Hultarp
Anders Gustaf Rydin, handlare f.d. korpral f.1851 3/9 i Askeryd.
S.D. Hultgren, bosatt där år 1887. "Olivia i Hultarp" omnämnd i studiecirkelanteckningar från 1956.
Beboddes senast 1930. Stugan riven och flyttad 1967.
Underdelen till Nye och överdelen till Bjälkrum, Kråkshult.Bs. Mogärde
Lars Magnus Wennerlund, skräddare f. 1824 26/11 i Kråkshult.
Th. Rosander. Mogärde omfattar 0,33 ha. Brukades senast enskilt är 1945.Bs. Nordlunda
Anna Lovisa Jonsdotter, f. 1842 9/5 i Alseda.
S.J. Olofsson och C.E.E. Ljungberg bosatta där al 1887.
Stugan riven och flyttad till Wickenstorp år 1921.Bs. Lilla Stallarp
Tilda Sofia Svensdotter, bosatt där år 1887.
Per Anton Johansson, skomakare f.1867 13/6 i Edshult.
Stugan beboddes senast omkr. 1945 och riven i slutet av 1950-talet av Sven och Tore Sandh, Lyckås.Bs. Stjärnan
Enl. sägen skulle någon av Maria Alstrands, Bredagård, förfäder ha varit bosatt där. En annan sägen omtalar att sold. Carl Fredrik Hjärn flyttade dit från Lyckås 1856. När stugan senare stod öde användes den enl, uppgift såsom "lekstuga" av bygdens ungdom d,v.s, ett Folkets Hus för att använda ett modernt uttryck.Bs. Södra Stallarp
Anna Sofia Petterson, f. 1842 4/6 i Edshult. Hon var hembagerska och sålde bröd till traktens folk. Stugan riven och timret använt till byggnad av nuvarande Egesta.Bs. Upland
Gustaf Albert Palmér, f. 1888 26/4 i Edshult.Bs. Bäckfall
Anders Johan Andersson f. 1830 29/7 i Bellö.
Bäckfall var enl. en sägen skola och där bodde någon som ortsborna kallade för "Besken". Bäckfall brukades enskilt senast omkr. 1875.
Ingen anteckning tycks ha förekommit angegående något torp eller någon backstuga i Edshults församlingsböcker under de senaste 100 åren rörande Sutarp.
Soldattorpet Nr. 1 Aspelands kompani, Kongl.Calmar reg. Porsarp
Petter Gustaf Johansson, f. 1850 31/1 i Ingatorp.
Aug. Svensson och F.O.Prim bodde i Porsarp år 1887.
"Lotta i Porsarp" omtalas också av den muntliga traditionen.
Stugan riven omkring 1920.T. Källehult
Samuel Johan Bondesson, f. 1823 27/3 i Edshult.
Oskar Samuelsson.
Stugan riven omkring år 1951.T. Hultarp
Maja Lena Samuelsdotter, f. 1794 3/1 i Ingatorp.
Stugan riven och flyttad till Kolstorp.
Enligt en gammal tradition skulle en gammal tingsplats ha funnits i Tingstad därav namnet.
Soldattorpet Nr. 10 Aspelands kompani, Kongl. Calmar reg. Högved
Peter August Zackrisson, f. 1848 3/1 i Järeda.
"Firre och Ida i Högved" är också namn ur den muntliga traditionen. Högved beboddes senast 1912.Bs. Anneberg
Anna Sofia Samuelsdotter, f. 1835 4/9 i Bellö.
Anna Samuelsdotters Per bodde i Anneberg år 1887.
"Oskar och Charlotta i Anneberg".
I Edshults kommuns hufvudbok för kommunalkassan är tvenne utgiftsposter knutna till Anneberg.
Kommunala bidrag beslutades:
1890 Vård å Lasarettet av Oskar Johansson und. Tingstad 19:43
1892 mars 12. 6 3/4 kannor oskummad mjölk till Oskar Johansson, Anneberg a 20 öre kannan 1:35Bs. Åkerslund
Jonas Magnus Samuelsson, f. 1827 28/10 i Bellö, arbetare.
"Johan och Karin i Åkerslund". Beboddes senast 1905.
Stugan framflyttad till Tingstad 1920.Bs. Fördärvet
Soldattorpet Nr.5 Aspelands kompani, Kongl.Calmar reg. Backen
Enligt uppgifter från Landsarkivet i Vadstena och Kalmar regementes arkiv har följande soldater tjänstgjort för roten och varit bosatta i Backen.
År 1707 antogs Jöns Håkansson till soldat men stupade i Karl XII:s krig då därefter Per Persson inmönstrades 1709. Redan i mars 1710 var roten åter vakant och 24/6 1710 antogs Samuel Getting till soldat. 1726 var Per Månsson Gädda soldat för Backen men flyttades till Hässleby.
Trossdrängen Bengt Jansson tjänade en kort tid men efterträddes 1727 av Lars Brovall. Han komen derades till Kalmar och stupade under ett sjöslag mot ryssarna den 9 aug. 1743. Sen tjänstgjorde Jonas Brovall i 13 år. 10 okt. 1757 anställdes Per Jansson Wiksten. Han blev fången vid Demmin i Pommern och dog i Stralsund i januari 1761.
Sen kom Nils Wikström som tjänade till 1788 och efterträddes 1789 av Jonas Wikström som tog avsked 1813.
Därefter kom Johan Wivat som 1849 efterträddes av Jonas Petter Wivat. Han tog avsked 1884 och emigrerade till U.S.A. den 1/6 1884. Gustav Fredrik Asp tjänade ett år som soldat i Backen. Efterträdaren hette Karl Edvard Kjellgren som utflyttade till Alseda 1891. 1891 till 1900 tjänstgjorde Anders Leonard Blixt som blev siste soldaten i Backen.
1900 såldes soldattorpet till korpralen vid Smålands Husarregemente Petter Johan Kjell som 1913 flyttade till Eksjö.
Från 1954 är Backen privat hembygdsmuseum.T. Ekelund
Maja Lisa Andersdotter Käll, f. 1820 12/11 i Höreda.
Johanna Käll, bosatt där 1887.
Ekelundsstugan riven 1933.Karlsberg från början kallat Nybygget
Karl Andersson, f. 1837 17/12 i Askeryd.
Och hans hustru Gustafva Albertina Johansdotter, f.1841 i Hult.Bs. Ängholmen
Byggd omkr. 1875 av timmer från en stuga köpt i Förenäs.
Anna Charlotta Johansdotter Lätt f. 1832 28/4 i Edshult, d. 1917.
Dottern Kristina Lovisa Lätt, f. 1867 30/9 i Edshult, d. 1937.
I regel hölls varje söndagskväll religiösa sammankomster i 40 år i Ängholmen. Huset rivet på sommaren 1937.Bs. Busken
Bs. Lunden
Huset flyttat till nuvarande Ekelund år 1846.Wickenstorps skola
Byggd år 1874.
T. eller Bs. Holma
Olaus Andersson, f. 1833 29/6 i Kråkshult. Nerlagt år 1913.
Bs. Lundahl
Enligt gammal tradition förekom lanthandel på 1860-70 talet i Lundahl. Nämndeman Eric Johansson, Kolstorp berättar att hans moder Matild Carolina f,. Lorentzdotter som barn gick från Plomarp till Lundahl för att handla.
Även spökerier säges ha förekommit vid vägen i närheten av Lundahl.
T. Äspelund
Karl A. Edvard Lindqvist, f. 1867 13/1 i Edshult.En stuga belägen på en udde i sjön Mycklaflon
Enl. uppgift av Bo Abrahamsson, Äspenäs skall en husgrund finnas i närheten av sjön på nämnda udde.