Bygdehistoriskt Kulturblad

Nr1
Februari 1999

Lite MISSIONSHISTORIA från våra bygder

Av Tore Sandh

Vilhelm Moberg har på ett föredomligt sätt i romanen och filmen om utvandrarna skildrat hur allmogen och folket i de små stugorna kämpade för att få fira gudstjänst på egna friare villkor. Våra bygder var inget undantag i denna strävan att "öppna eget".

I Eksjö hade Oscar Ahnfeldt redan 1864 "sångstunder" i stadshuset. Stadens invånare strömmade till och stor gripenhet rådde då trubaduren stämde upp: "Vem klappar så stilla i aftonens frid på ditt hjärta...?" Snart besöktes Eksjö också av Jönköpings Missionsförenings predikant och av Nordöstra Smålands Kretsförenings m.fl. Omkring 1880 inköptes tomt till missionshus varefter verksamheten ordnades.

Till Hult och Edshult funno Herrens pionjärer tidigt vägen. I slutet av 1840-lalet hade ett par bönder i Edshult fått "syndanöd" och reste för den skull lång väg för att få höra läsarpräster. Sedan deras oro stillats började de att resa omkring för att vittna.

Den kände läsarprästen Pehr Ahlberg i Vetlanda som 1861 upprättat sin missionsskola Ahlsborg vid Flugeby besökte också Edshult där han predikade i sockenstugan. Hans elever kom därefter ofta dit. Flera kända personligheter har börjat sin bana som Ahlsborgselever. Enligt uppgift i boken "'Missionsbilder fran Östra Härad", minnesskrift för Östra Härads Missionsförening 1864-1934 studerade även Frykman på missionsskolan i Ahlsborg. Likaså Johan Ögrim som sedermera blev kommendör i Frälsningsarmen i Sverige. Tyvärr sågs Ahlsborgseleverna ibland med en viss skepsis särskilt från det etablerade prästerskapet pga den liberala inställning och sympati för missionsrörelsen som elevema hade. Därför utvandrade en del så småningom till USA där de senare blev pastorer och predikanter i Augustanasynoden och The Evangelical Mission Covenant Church (missionsvännerna). Johan Ahlbin från Vetlanda grundade en församling i South Dakota, USA som kallades Ahlsborg efter missionsskolan i Flugeby. Platsen bär fortfarande samma namn.

Flera "läsarpräster" besökte också Edshult och många blev genom deras predikan vunna för Gud. En lantbrukare, Karl i Äspenäs, och hans hustru Stina var en par trogna "fackelbärare" i Edshult på 1860- talet. Deras insatser kallades i bygden "Äspenäsmissionen". År 1879 kom en ung folkskollärare Nils August Rehnström till socknen. Han var en god och gudfruktig man och en god sångare. En väckelse började och den tog unga och gamla. Rehnström utvandrade dock 1881 till USA. Lärarinnan Ada Widen fann också "vägen". Hon blev i sin gärning bland barnen en ivrig vägvisare till Guds rike. Söndagsskolan som började 1880 blev en faktor att räkna med i det kristliga arbetet.

En av pionjarema i Edshultsbygden var August Dahlberg i Stallarp. Han var redan 1886 med om att bilda en församling i Ekekull, Skede. Senare fick han vara med om samma sak i Stallarp när missionsföreningen ombildades. 1914 höggs timmer till ett missionshus och 1919, 1 år efter 1:a världskrigets slut, var missionshuset i Stallarp färdigt. Vi kan således år 1999 fira missionshusets 80-åriga tillvaro samt att söndagsskola oavbrutet bedrivits i 119 år. Helt fantastiskt!!

Som jämförelser kan nämnas att "Salvation Army" (Frälsningsarmen) 1896 inledde ett "fälttåg" mot Husar- och Grenadjärsstaden Eksjö. Där "öppnades eld" och en kår etablerades samma år tack vare officerare från Nässjö, Vetlanda och Jönköping. Vetlanda "intogs" 12 juli 1890 genom kapten M. Malmqvist och kadett Fagergren.

Kanske ligger det en viss sanning i uttrycket som då och då hördes bland Svenskarna i Amerika: "Jönköpings tändstickor och Smålands predikanier har satt hela världen i brand."


Detta är första utgåvan av ett bygdehistoriskt kulturblad om och för Edshultstrakten.

I samband med min medverkan i "Edshults-Kontakten" under förra året fick jag höra många positiva reaktioner från läsarna. Jag försökte att lyfta fram en del sådant som ligger utanför vad vi nutida Edshultsbor själva kan minnas, d v.s. händelser m.m. från ett "annorlunda Edshult". Det sporrar till en fortsättning. Eftersom utrymmet i "Edshults- Kontakten" är starkt begränsat har jag numera valt att framställa ett särskilt blad enbart med bygde- och lokalhistoria. Tanken är att bladet skall utkomma då och då under året.

Till min hjalp har min son Thomas välvilligt lovat att medverka med utformning, redigering och utskrifter m.m. Det känns oerhört glädjande när även ungdomar har ett intresse for kunskapen om bygdens förgångna. Det är mycket som finns under "ytan" i varje bygd. Inte minst i Edshult. Vi har valt att kalla bladet "Backspegeln" därför att man ibland brukar säga. "Det är lättare att kunna se framåt om man ibland tittar lite bakåt i backspegeln'".

ToreSandh 0381-42027
Thomas Sandh 0383-16992

Porten vid Edshults kyrka. foto: Tore Sandh 1997.

Tänkvärd refräng från en känd gammal läsarsång:

Håll gyllene porten på glänt
Att den som dig älskat och känt
Må lyckligt nå fram
O dyra Guds lamm, håll gyllene porten på glänt