Källmaterialet har varit muntliga berättelser av förfäder, äldre personer, egna erfarenheter och anteckningar samt avskrift av gamla handlingar och tidningar.
Beträffande ägare och brukare till gårdar, församlingsböcker för Edshult f.n. förvarade på Höreda pastorsexpedition samt mantal- o. fastighets längder på Härads skrivarekontoret i Eksjö ävenså genom förfrågan hos nuvarande ägare.

Förlag: Sektionen för hembygdsvård inom Edshults samhällsförening.

Det kan tänkas att någon av den yngre generationen i Edshult nu eller framdeles ställer sig den frågan, hur var det förr, när far var ung, eller på farfars tid. Hur drevs jord- o. skogsbruket och vad fick bönderna för sina produkter, vad betalades för ett dagsverke och när upphörde man att hålla mjölkkor på gårdarna. När började jordbruken att läggas ner och vem ägde gården för 75 a 100 år sen som jag bor på nu.
Den som först talade med mig om att någon borde skriva om hur det var när alla gårdar var bebodda av människor och djur var Herr Magnus Johansson, Förnäs och han har varit mig behjälplig, dels med bilskjuts till Höreda pastorsexpedition, dels med genomgång av församlingsböcker för Edshult.
När jag nu försöker skildra tider som varit blir det endast kortfattade översikter om jordbruk, skogsbruk, prisuppgifter m.m. samt några notiser och tidsbilder ur gamla tidningar. Till sist följer en förteckning på ägare och brukare av gårdarna i Edshult under tiden 1871 till 1975.

Säkerligen anser varje generation att just under den tiden inträffat större förändringar än någonsin tidigare. Min far, Nils Petter Samuelsson, född i Kråkshult 1855 kom till en gård i Svallarp 1893 och till Wickenstorp 1896. Han talade ofta om hur det var i hans barndom och uppväxttid och nog tyckte han att han fått uppleva stora förändringar på alla områden, särskilt då inom jordbruket.
Alla redskap och verktyg som användes i hans ungdom d.v.s. 1870-80-talet tillverkades av bysmederna eller av bönderna själva. Trägrepar var allmänt använda, sågbladen var smidda för hand cirka 5 milimeter tjocka, ordentliga plogar saknades, jorden brukades mest med årder och träharv och dragare var vanligen oxar, hästar fanns men ej så vanligt som längre fram. När i Amerika tillverkade grepar, spadar, högafflar och andra redskap kom i bruk tyckte man att det var otroligt lätt att arbeta.
Skörden av stråsäden skedde med skära eller lie, det var först vid sekelskiftet som slåttermaskiner med skördeapparat började importeras från Amerika. Längre fram förekom självavläggare och självbindare.
All tröskning skedde med slaga ända fram mot slutet av 1800-talet, då tröskverk dragna antingen för hand eller för körvandring kom i bruk. I början av 1900 talet kom motordrivna transporttabla tröskverk i bruk. Sen ca 15 år tillbaka sker nästan all tröskning med skördetröska.
På 1880 talet var odling av vete okänt i dessa trakter och vallväxter på åker förekom endast i ringa omfattning. Erfoderligt hö fick man genom slätter av ängar och kärr som började efter midsommar och kunde hålla på till långt in i augusti. I regel hölls får på varje gård och vinterfoder till dessa fick man delvis genom lövtäkt (bryta löv hette det) på eftersommaren. Lövkvistarna bands ihop i kärvar och torkades.Linodling var vanlig och en bastu för linberedning fanns i varje by.

Ingen konstgödsel användes på mindre gårdar förrän omkring sekelskiftet så man kan ju förstå att skördarna blev små. Svedjeland eller fällebrand var vanligt, man fällde skogen och när den var lagom torr tände man på. Ris och grenar, även klenare stammar brann upp men kvarvarande stockar s.k. smetved kolades. I askan sådde man råg med timotej som insåning. Efter rågskörden fick man skörda timotejhö några år varefter det blev betesfälla. Vid denna tid användes skogen mest till kolning förutom ved och byggnadsvirke. Kolbottnar med till-hörande kolarkoja fanns i regel på varje gård, kolningen skedde på hösten och vid rivningen var ofta hela familjen med, även kvinnor och barn. Min mor, född 1869 berättade att hon som 10 årig flicka var med och rev kol.
Träkolen lades in i lador och kördes på vintern till smältverk eller järnvägstation. I södra delen av socknen till Kebbe (Ädelfors) från norra till Brusaholms järnbruk eller Hults järnvägstation. Järnvägen N.O.J. blev ju färdig 1874.

Där det fanns vattenfall byggdes vattendrivna sågverk, en sådan såg och kvarn fanns i Bolstra. Kvarnen i Bolstra omnämnes redan på 1400 talet. I slutet av 1800 talet byggdes stationära ångsågar. På Fagerhult i Kråkshult byggdes omkring 1890 två ångsågar som var i gång året runt så länge skogen räckte. Vid Stallarp byggdes en ångsåg 1908 av Ernst Johansson, Köttstorp. Så småningom började flyttbara sågverk drivna av råoljemotorer bli vanliga, man behövde då inte köra timret långa vägar utan sågen monterades på platsen för en något så när stor avverkning. På de senaste 25 åren har stora sågverksanläggningar byggts tack vare att lastbilarna kör timmer långa vägar och de transportabla sågverken har helt försvunnit.

I slutet av 1800 talet och början av 1900 talet förekom nyodling av åker i ganska stor omfattning och genom sjösänkningar och utdikning av kärr fick man odlingsbara mossar som i början gav stora skördar. Under senare delen av första världskriget 1914 - 1918 betalade staten ut odlingsbidrag till dem som nyodlade åker och besådde den med höstråg före 1 okt. samma år.

Efter sekelskiftet ökade användning av konstgödsel och olika maskiner kom i allmänt bruk vilket medförde ökade skördar, men ännu talades inte om överproduktion. Ända fram mot 30-talet var enda avsättningen av jordbruksprodukter att torgföra dem huvudsakligen i Eksjö. Det var lång väg att köra och då kött och fläsk skulle besiktigas innan det fick säljas gällde det att komma tidigt till besiktnings byrån som öppnade kl. 5 eller 6 fm. beroende på årstiden. Det blev att åka hemifrån kl. 1-2 på natten och ändå var det långa köer vid byrån när man kom fram.

Åren 1925 - 30 byggdes mejerier runt om i bygderna och på 30-talet slakterier som tog hand om slaktdjuren. Då minskade torghandeln mer och mer och är numera förbehållen yrkesmässiga affärsmän. Trots de mycket låga mjölkpriserna omkring 1930 började man nu anlägga betesvallar på de flesta gårdar och ännu fanns det ingen som kunde tänka sig ett lantbruk utan djur och ännu mindre att lägga ner eller plantera igen åker som med svett och möda uppodlats av våra förfäder.
Under tiden för andra världskriget 1939 - 45 var det inga avsättningssvårigheter, i stället var det ju brist på livsmedel och ransonering av det som fanns och importen var obetydlig. Det skulle dröja även 10 år efter kriget eller mot slutet av 50 talet som tillgången på mjölk och smör var större än efterfrågan.

Olika åtgärder diskuterades för att få ner överskottslagret. Dåvarande jordbruksministern Netsén ville slakta ut 200.000 kor utöver den normala utslaktningen. I början av 1960 kom statsmakterna på ideen att bästa sättet att minska produktionen var att genom olika åtgärder rationalisera bort några hundra tusen jordbruk, äldre bönder som ville sluta med jordbruk fick avgångsbidrag, den som ville plantera igen sina åkrar med skog fick plantor gratis av staten o.s.v.
I likhet med många konsumenter ansåg de styrande i landet att det var bättre att köpa livsmedel från utlandet till då gällande världsmarknadspriser som var mycket låga, än att driva svenskt jordbruk. Möjligen kunde man tänka sig jordbruk på några slättbygdsområden i Skåne, Öster- och Västergötland samt Närke och Uppland resten av landets åkerjord borde planteras med skog.
Nedläggning av jordbruk tog nu väldig fart över hela landet även här i Edshult där bland andra Norrsunda en av de största och bästa gårdarna i socknen planterades igen, delvis blev även matjorden bortförd innan plantering skedde.
Gården ägdes av AB Brusafors-Hällefors som även rev huvudbyggnaden. I grannsocknen Kråkshult blev den största och bästa gården Fagerhult även igenplanterad. Även denna gård ägdes av AB Brusafors-Hällefors som först renoverade den fina herrgårdsbyggnaden för etthundratjugofemtusen kronor och sen några år efteråt brände ner densamma trots att det fanns spekulanter på huset. Dessa illgärningar skedde med statsmakternas välsignelse, trots protester av R.L.F. och lantbruksnämnden i Jönköpings län.

Det första tecknet på att nedläggningen av jordbruk gått för långt var att de stora städerna, särskilt Stockholm fick allt svårare att få konsumtionsmjölk inom rimligt avstånd. Man fraktar nu mjölk från Småland och Blekinge till Stockholm. Mot slutet av 60 talet hade statsmakterna med tanke på svälten i världen och de höga priserna på livsmedel utomlands börjat tänka om. Riksdagen bestämde i avtal 1967 att även jordbrukarna borde få rimligt betalt för sina produkter.
Alla priser regleras nu inom vissa gränser av staten vid förhandlingar med jordbrukarnas organisationer.

Lönsamheten inom jordbruket har härigenom onekligen förbättrats men nedläggningen har det oaktat gått för långt inte minst i Edshult. Orsakerna är av olika slag, det kan vara ägarens ålder eller hälsotillstånd, andra har ansett lönsamheten för dålig och har gått över till industrien men bor kvar på sina gårdar men de flesta har nog ansett att de var alltför bundna av att hålla mjölkkor. I vissa fall bor ägaren kvar och arbetar i egen skog.

Om man räknar de gårdar som har kor och ungdjur och forar upp gårdens gröda på egna djur som fullständiga jordbruk enligt gammal bemärkelse så finns i Edshult nu endast 19 st. Om man räknar de gårdar som är obebodda eller åkern igenplan-terad eller där kor saknas såsom icke fullständiga jordbruk så är antalet av dessa 43 st.

Om undantagskontrakt, arbetslöner, priser på jordbruksprodukter och andra varor samt notiser ur gamla tidningar.

Ofta var det så i gångna tider att det enda en bonde som sålde sin gård hade att leva av var att ta s.k. undantag av den nye ägaren. Inga pensioner fanns på den tiden och kanske gården var så skuldsatt att det ingenting blev över av försäljningssumman.
Jag skall medtaga ett par exempel på kontrakt med ordagrann stavning och formulering efter originalet.
Hem.äg. Petter Pettersson i Wickenstorp hade sålt sin gård till drängen Carl Vilhelm Larson och den 26 januari 1867 skrevs följande

Undantagskontrakt
1	Undantags Willkoren tager sin början den l4 mars 1867 och fullgöres efter kontraktet inom hvarje års förlopp, men efter en deres död utaf undantagarna så försvinner helften utaf alla de förbehållne Undantags Willkoren utom foderskap och underhåll till koen, det utgifves årligen i bådas Lifstid samt bete bland Jordägarens Kor.
2	i Oktober månad hvarje år skall undantagsägaren Erhålla En och en half Tunna Ren och Strid Råg, En och en half dito korn. En tunna hafvre Som utgör tillsammans 4 tunnor Ren och Strid säd och årligen Tvänne tunnor Potater.
3	Samt årligen ett Lisspund fläsk väl saltat och torkat och årligen i Oktober månad såsom Sågel och skopenningar 7 R.d. och 50 öre Riksmynt 2ne kappar ärter, äfven ett Lisspund god Storsill och ett Lisspund Lin hvarje år.
4	Foderskap till En Ko förbehåller sig undantagsägarna 2 Skeppund välbärgat hårdvallshö samt ett Skeppund Råghalm och ett Skeppund Hafvrehalm allt årligen vid den 24 Oktober samt sommarbete halfva tiden På året bland Jordägarens Kor
5	Undantagsägaren skall årligen hvarje höst Erhålla i foderskap till tvänne får 20 tjog björklöfskärfvar och 20 Liss-pund hö samt sommarbete bland Jordägarens får. Undantagsägaren förbehåller sig gris får gå på gatorna
6	Kyrko och qvarnskjuts förbehållen vid tillsägelse därom
7	Undantagsägaren förbehåller sig nöjaktigt och Enskilt husrum för sig att bebo samt vid nöjaktigt behof huggen och hemkörd ved, men om så är att undantägsägarne kommer att gemensamt begagna Ett boningsrum Så skall den som blifver Jordägare till den andra 1/6 delen beträda och utgöra helften med vedbrand samt Vård ock sköttsell
8	Barnslig Wård och sköttsell förbehåller sig undantagsägaren sig på ålderdommen då de ej Själfva förmår att Reda sig
9	Såsom säkerhet för ofvanstående kontrakts fullgörande förbehålles utan köparens hvidare hörande Inteckningsrätt uti den ombemälte hemmansdel
10	Undantagägaren förbehåller sig Nöjaktiga husrum till Sina kreatur

Med förestående kontrakt förklarar vi oss nöjda och förbinder oss att detsamma utan Invänning i alla delar fullgöra som härmed försäkras och uti vittnes närvaro bestyrkes
Som skedde i Wickenstorp den 26 Januari 1867

C W Larsson	Petter Pettersson
Undantagsutgifvare	Maja Greta Pettersdotter
	Undantagsägare
På en gång härmed Närvarande vittnen
Lars Samuelsson	Carl Elof Larsson
med hand på papperet	med hand på papperet
i Källeberg

Nog var denne köpare kringgärdad med paragrafer, inte så underligt att han redan 1869 hade sålt gården och den 11 april reste till Amerika.
Man märker att den som skrivit föregående kontrakt hade god skriv- o. formuleringskonst, vilket man ej kan säga om nästa som handlar om när min far arrenderade en gård i Svallarp 1893 - 96.
Även detta med ordagrant återgiven stavning och formulering

Detta Kontrakt Tager sin början som för skrifvet år och skall till alla Delar Uppfylas. Brukaren Upp Hör med Gårdens bruk 1896. Uttan någon vidare Uppsägning.

Utdrag ur en bouppteckning efter arrendatorn Jonas Petter Johnsson i Köttstorp den 28 april 1856.

Utdrag ur en fotostatkopia av eksjötidningen Hvad Nytt för d 3 juni 1890 som jag fått av Herr Nils Edström Nässjö:

Bref från Edshult till Hvad Nytt. Helsan framför allt. Härifrån Edshult synes sällan Några underrättelser i Hvad Nytt hvarför det nu torde intressera att få höra något, då ju ändå denna lilla vrå i Norden är tummelplatsen för 800 mäniskors lif och verksamhet.

Socknens egendomliga läge mellan ock sidesmed traktens största insjöar bidrager kanske till att göra den särdeles hälsosam, hvilket senare förhållande tycks framgå deraf att dödligheten här uppgår till sällan öfver 9 på 1.000 eller ungefär hälften mot den allmänna dödlighetsprosenten i Sverige. För några år sen var under ett år dödligheten blott 6 på 1.000.

Ett nytt skolhus skall uppföras denna sommar i stället för det som nedbrann för ett år sedan i Gumarp. Det skall byggas vida ändamålsenligare än det förra så blir det boaserat invändigt och brädfodrat utvändigt samt försett med bräd- och tegeltak och skall förutom skolsal inrymma boningsrum med kök samt afklädningsrum. Också blir det 1.000 kr dyrare än det gamla. Denna prisskillnad uttaxeras å hemmansfryktal under form af trävirke. En liten fördel för inkomsttagare, men vad betyder det broder emellan.
Efter ett referat om stridigheter mellan Hult och Edshult om lön till barnmorskan, följer till sist
Stämma hafva hållits några gånger med anledning af en begäran af förre ege-ren af Brusaholms bruk Herr Jungbeck att utan betalning få sin skuld till Edshults kommun belöpande sig till omkring 500 kr qvitterad. Men nej det har inte lyckats.
D.

Bakom signaturen torde dölja sig August Dahlberg.

Ur Eksjö Tidningen den 16 november 1894

Edisons Fonograf (Talmaskin) förevisas i dag fredag d. 16 ds. och lördagen d. 17 ds. från kl. 10 fm. i stadshotellets gästgifvaregård nedre botten. Avgift 10 öre för nummer. Allmänheten inbjudas vänligen Eksjö den l6 november 1894
J.A. Andersson.

Notis i samma nr:

En fonograf låter se och höra sig å gästgifvaregården här i Eksjö. Personer som passerat i närheten ha hela dagen hört ett ideligt ringande från en elektrisk klocka - det är fonografens reklamklocka.

Notis i samma ET l6 nov. 1894

Artisten Ludvig Frid från Skede som erhållit ett resestipendium å 2,000 kr. för studerande af kyrkliga målningar i utlandet afreste i onsdags från hemorten till Rom Hr. Frid ämnar i "den eviga stadens" många praktfulla katedraler börja de med resan afsedda studierna.
Vi önska den celebre konstnären all lycka och framgång under hans Romresa.

Ur Eksjö-Tidningen d. 10 dec. 1895

Torgpriser i Eksjö den 7 dec. l895
Råg 10 öre kg  Korn 9 öre  Hafre 6 1/2  Fläsk hel vikt 45 öre  Ister 55 öre  Nötkött 45 a 75 öre  Kalfkött 25 öre kg  Fårkött 45 a 50 öre  Smör 1.55 kg ägg  75 öre pr kull (12st)  Potatis 3 kr pr tunna (ca 100 kg)  Aborre 50 öre  Gädda 65  Strömming 25 öre  Rödlök 35 öre  Talg 40 öre  Ull 1,80 kg  Hudar 50 öre kg  Kalfskinn 2.80 st  Fårskinn 80 öre st  Björkved 9 kr pr famn  Tallved 6 kr famn  Tjäder 3.50 pr par  Orre 2,25 pr par  Hare 1 kr pr styck

Ur samma ET 10 dec

Direktionen för Eksjö Lasarett har vid sammanträde under Landshövding Palmstjärnas ordförandeskap beslutat höja lasarättsläkarens lön till 1.800 kronor för helt år.

Ur samma ET 10 december 1895

Annons
Spritvaruförsäljningsbolaget i Eksjö försäljer absolut rent brännvin till 80 öre pr liter vid köp af minst 40 liter samt 90 öre vid köp af minst 20 liter.

Anons
Rofor
Långa gula fullt friska till salu vid Torsjö a kr 1.25 pr tunna då minst 25 tunnor köpes.

Ur Smålands Tidningen den 12 maj 1903

Prenumerationspris 2 kr för helår

Till Salu
Afvelsägg af hvit Leghorn och Plymrock säljes från Tingstads hönseri pr Edshult.

Notis i samma nr.

Ett ägg som vägde 110 gram har ägaren till Tingstads hönseri i Edshult i dessa dagar haft nöjet mottaga från en hvit leghornshöna.

Ur Smålands-Tidningen d. 12 maj 1903

Torgpriser i Norra Sandsjö (Bodafors) den 9 maj 1903
Fläsk salt benfritt 1 kr kg Oxkött 55 öre a 1 kr kg
Fårkött 77 a 80 öre Rullsylta 1.10 kg Refbenspjäll 85 å 90 öre
Svinhös 60 öre kg Svinfötter 50 öre pr gång 4 st
Spädkalf 30 öre kg medvurst 1.25 - 1.50 kg prinskorv 1 kr
ägg 50 - 55 öre per kull strömming 1 kr val (80 st)

Ur Smålands-Tidningen d. 9 augusti 1907

Anons
Basco Biografteater gifver på genomresa stor förevisning av Lefvande Bilder å Templarsalen Eksjö lördagen den 10 aug. kl. 8.30 em. Stort rikhaltigt program.

Ur samma tidn. nr 9 aug, 1907

Betala
Till följd af affärens öfverlåtande uppmanas alla som hafva skulder till undertecknad desamma inbetala före nästkommande 1 september. Resterande inlämnas till inkassering.
Stallarp i augusti 1907
John Johnsson

Notis ur Smålands-Tidningen d. 24 januari 1908

Att förskrifva sig till den onde trodde man väl i vår upplysta tid skulle tillhöra det aldrig förekommande, men att man i en sådan tro stundom kan fara vilse därom vittnar bland annat ett bref funnet i nyckelhålet till Eksjökyrka i söndags morgon.
Detta bref skrifvet säkerligen med blod stipulerade det vilkor att brefskrifvaren af satan skulle ha 10 tiokronorssedlar hvarje dag intill 60 års ålder jämte en lysande framgång i alla sina affärer mot det att han vid nämda års ålder skulle med själ och allt tillhöra den onde.
En hemsk tidsbild.

Ur Smålands-Tidningen den 28 januari 1908

Annons
Intet värmer bättre i vinterkylan än varm mjölk. Lördagarna finns varm mjölk med bröd till salu å Eksjö torg. Hvita Bandet

Ur samma tidn.nr.

Kaffe
Extra 1ma Guatemala Fin Fin smak 1.05 pr kg
Extra 1ma Ljus Java mild o. god 1.08 pr kg
Extra 1ma Blå Java synnerligen omtyckt 1.10 pr kg
K.W. Karlberg, Mästersamuelsgatan 10, Stockholm.

Priser på viktigare varor i Stallarps affär 1908 - 10
Kaffe 1.00 - 1.10 pr kg Socker 60 öre Vetemjöl 28 öre Rågmjöl 25 öre Risgryn 30 öre Bruna bönor 40 öre Sill 25 å 30 öre kg Fotogen 17 - 18 öre litern

Ur Eksjö-Tidningen den 17 januari 1911

Torgpriser i Eksjö den 14 jan. 1911
Råg 13 öre Korn 12 öre Hafre 10 öre fläsk hel vikt 87 öre kg
ister 1.10 Nötkött 60 - 1.10 Kalvkött 40 - 85 öre
Smör 1.65 ägg 85 öre pr kull potatis 5.50 pr tunna
Aborre 75 öre Gädda 1.10 Mört 20 öre strömming 25 öre kg Rödlök 50 Talg 45 ull 1.90 Hudar 70 öre kg Tjurhudar 60 öre kalvskinn 4.00 kr pr st fårskinn 1 kr styck Björkved 14 kr pr famn Tallved 9 kr pr famn

Notis ur samma nr. av E.T. 17 Jan. 1911

Personalen vid Nässjö - Oskarshamns järnväg har erhållit löne-förbättring så att högsta timlönen för lokreparatörer blir 42 öre.

Ur Smålands-Tidningen d. 5 november 1917

Risplockning
Arbete med hopsamling av ris efter Bränslekommisionens avverkningar erhålles av yngre manliga och kvinliga arbetskrafter. Vidare upplysningar å Bränslekommisionens Distriktschefskontor i Eksjö.
anm. Riset hackades på en maskin som drevs av en lokomobil eldad med hackat ris. Obs allt ris som hackades gick åt att elda lokomobilen med.

Ur samma tidn. nr. 5 nov. 1917

25 a 30 vagnslaster grankottar uppköpes.
Skandinaviska Feskexporten Göteborg
Torgpriser i Eksjö samma höst
................ Björkved 42 kr pr famn
Tallved 25 kr pr famn

Det befarades att svår bränslebrist skulle uppstå 1917 - 1918 därför tillsattes Statens Bränslekommission som skulle ordna med stora vedavverkningar över hela landet. I all hast växte det upp tjänstemän i B.K. som svampar ur jorden, de flesta helt okunniga om sin uppgift. Då präglades vitsen om skogstjänstemannen som vid varje träd som skulle stämplas tog upp en lapp ur fickan där det stod: Gran korta barr. Tall långa barr. Vedavverkning kom igång i oerhörd omfattning men stora mängder ved blev kvar i skogen och fick ruttna bort på skattebetalarnas bekostnad.
En ny vits kom till vid denna tid.
Vet Du Johan vad som blev resultatet av B.K.s verksamhet ?
Johan: Nää
Pelle: Jo ve o förbannelse.

Vis av erfarenheten från denna tid gjorde staten så under andra världskrigets bränslebrist att skogsägarna själva tvingades avverka en bestämd kvantitet och utforsla veden till bilväg, där gengasdrivna lastbilar tog hand om transporten.
Priserna på skog har alltid varierat kraftigt. Jag minns att 1914 var det en inköpschef Pettersson från Brusafors - Hällefors hos far och bjöd 800 kr för all barrskog på gården från 5 tum o. grövre. Vi hade mycket ängar på den tiden men den barrskogsbeväxta arealen var nog ca 50 tunnland beväxt med tät, grov o. lång skog. Far begärde 1.000 kr men det blev ingen affär av.

Åren 1917 - 20 rådde höga priser på skog, följd av nedgång på 20 talet med bottennotering 1931 - 33.
Då såldes timmerskog med 2 träd på kbm för 3 kr pr kubikmeter och för prima helbarkad granmassaved betalades 5,25 vid bilväg.
Förutom skogspriser skall jag ta med några prisuppgifter på djur, mjölk och andra varor samt arbetslöner vid olika tider.

1911 var ett svårt torkår och alla ville sälja djur på grund av foderbrist. Även far ville sälja 2 kor och han hade med sig hem från Brostugu marknad en kreaturshandlare som bjöd 100 kr tillsammans för två av de bästa. Det var unga, goda kor och far begärde 110 för båda men det kunde inte handlaren betala.
När mejerierna kom i gång omkring 1925 - 30 var priset på mjölk 5-7 öre pr liter när frakten var betald, så småningom gick priserna uppåt och medelpriset var vid Bellö mejeri 1937 11 1/2 öre 1938 11.90, 1939 12.50, 1940 16 öre, 1944 - 46 21 öre kg, 1950 var priset 27 öre o.s.v.
När man fick 7 kr för 100 kg mjölk kunde man köpa 100 kg 20 % superfosfat för 7 kr.
1975 får producenten omkring 1.10 för mjölken med variation för årstid och fetthalt.
Konstgödsel kostar ca 80 kronor per 100 kg och kraftfoderblandning ca 105 kr pr 100 kg.

Några exempel på arbetslöner och byggnadskostnader.
När min mor som flicka 1880 - 85 gick bort och plockade potatis var avlöningen 8 skilling = l6 öre lika för yngre och äldre.
Fru Emilia Henriksson i Stallarp säger i en bandinspelning från 1957 att hon föddes i Sanden 1883, kom som 9 åring till Uppland och började åren efter arbeta hos bönderna med potatisplockning och slagtröskning för 25 öre om dagen.
Ända fram till efter sekelskiftet var priset på ett slåtterdagsverke eller annat jordbruksarbete 50 öre upp till 1 kr om dagen med fri kost.
1925 lejde jag en slåtterkarl att slå klöver som ej gick att ta med maskin för 2.50 om dagen.
Fullt vana drängar hade åren 1925 till 1935 mellan 30 och 50 kronor i månaden i lön jämte fri kost.
En fullt kompetent byggnadssnickare hade 1930 4.50 om dagen.

Byggnadskostnaderna var vid denna tid mycket låga jämfört med nu. 1923 byggdes en ganska stor ladugård i Svallarp för 5.000 kr. Byggmästaren skulle släppa till all material utom trävirket som han dock själv fick hugga och såga. Omkring 1935 byggdes i Wickenstorp en stor villa i två våningar med 3 rum o kök i vardera för 5.000 kr virke och ägarens eget arbete oräknat. När jag byggde ladugård 1947 hade byggmästaren Helge Neuman en timlön på 1.95 och övriga vana snickare 1,65 i timmen. David Stein men söner som gjorde allt cementarbetet hade 1.75 i timmen, och 1975 torde timlönen för en byggnadssnickare och en del industriarbetare vara omkring 20 kr.
En lantbrukare som behöver hjälp vid t.ex. höskörden får nog betala 100 kr för ett dagsverke om det överhuvudtaget finns någon att leja.
På andra områden än inom jordbruket har skett ännu större förändringar. År 1910 fanns telefon endast vid Edshults säteri nu finns telefon praktiskt taget vid alla bebodda gårdar i socknen. Den första bilen i denna del av socknen var när Axel Henriksson i Stallarp köpte en T.Ford med suflett 1927. T.Forden kostade 2.200 kronor under nästan hela 20 talet.

Elektriskt ljus och kraft byggdes ut i olika omgångar, till Bergs pensionat och Stallarp med missionshuset samt lärarbostaden vid Wickenstorps skola kom ljuset 1929. I lärarbostaden fick folkskolläraren H. Rosander själv bekosta indragningen av elektriskt ljus då kommunen vägrade att stå för denna utgift.
Nästa större etapp i utbyggnaden var 1944 då man tröttnat på det besvärliga karbidljuset.
Den första radioapparaten här på trakten köptes på våren 1926 av Gustav Ahlstrand, Bredagård. Den första T.V.-apparaten köptes av Gunnar Ahlstrand, Bredagård 1959. Han var också först i bygden att köpa färg T.V.